• Digital Humanities and Cultural Heritage
• Publications close
• Danish close

Du kender det godt: Foran dig er en tætskreven planche med en udtømmende forklaring til de genstande, der er fremstillet i montren. Du begynder at læse. Men da du når til den tredje planchetekst, husker du kun en brøkdel, og du opgiver at læse dig gennem resten af udstillingen. Denne artikel bruger eksempler fra henholdsvis en norsk og en svensk udstilling om vikinger til at sætte fokus på, hvor stor betydning en god planchetekst har for om den bliver læst og forstået. Til sidst sender jeg en typisk dansk arkæologisk planchetekst gennem poesimaskinen.

Vid årsskiftet 2020-2021 flyttade Tidskrift för litteraturvetenskaps redaktion från Umeå till Lund, där tidskriften grundades för 50 år sedan. Med anledning av detta kommer årets andra nummer (2021:3–4) att bli ett storslaget jubileumsnummer. Föreliggande nummer, 2021:1–2, är också ett mycket stort nummer i TfL:s historia – både sett till dess tema, dess format och dess bredd. Temat för detta nummer är Kropp. Den främsta anledningen till detta är den mångfald av litterära kroppar och kroppsliga perspektiv vi som litteraturforskare redan ser oss omgivna av. I det här numret har vi berett plats för reflektioner kring kroppar och kroppslighet i litteraturen och i litteraturvetenskapens praktiker. Dessa kroppar och kroppsliga perspektiv har vi låtit samlas, speg- las i och brytas mot varandra; låtit utgöra ett korporalt avtryck i den litteraturhistoriska så väl som forsknings-historiska katalog som TfL är. När vi skrev vårt call for papers ville vi lyfta fram den mångfald vi såg inom ramen för temat och samtidigt lämna det öppet för tolkning, för att genom temanumrets artiklar kunna pre- sentera ett brett spektrum av svar på frågan vad kropp kan betyda för en litteraturvetare. Gensvaret har varit glädjande stort och rikt. Nummer 2021:1–2 är också det första numret i ett nytt, helt digitalt utgivningsformat. Från och med detta nummer kommer tidskriften inte längre att finnas i pappersform, men kommer i gengäld att vara direkt och fritt tillgänglig på nätet, ”gold open access” som det också kallas. Omställningen är i linje med den allmänna utvecklingen när det kommer till vetenskaplig periodisk utgivning och redaktionen kommer att försöka utnyttja de många möjligheter som det nya formatet erbjuder på bästa sätt. Det nya utgivningsformatet är således även i linje med våra ambitioner för TfL:s framtid, som ett självklart forum för publicering av högkvalitativ skandinavisk litteraturforskning. Den nya, digitala TfL återfinns på en ny hemsida som ni finner på adressen publicera.kb.se/tfl. Den nya adressen är ett resultat av att vi i samband med omställningen till digital publicering inlett ett samarbete med Kungliga biblioteket, där vi har ingått som pilotprojekt i utvecklingen av deras nya plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter i Sverige, Publicera (publicera. kb.se). På den nya hemsidan finner tidskriftens läsare, utöver det senaste numret, en länk till vårt digitaliserade arkiv som innehåller alla nummer från 1991 till idag. På hemsidan kommer vi också att publicera nyheter om litteraturvetenskapliga publikationer, call for papers till kommande nummer, aktuella konferenser med mera. Tidskriftens hemsida ska på så sätt bli en levande digital miljö även under perioderna mellan utgivningen av nya nummer. Omställningen till digital utgivning har varit tidskrävande och arbetet har, naturligt nog, präglats av att nya, oväntade, och för redaktionen tidigare obekanta uppgifter ständigt dykt upp. Det har varit ett lärorikt arbete, men bitvis frustrerande och svårt. På grund av dessa omständigheter kommer årets första nummer lite senare än vad tidskriftens läsare är vana vid. Vi publicerar det första digitala numret med glädje och stolthet, men också med viss bävan. Det är mycket som är oprövat; mycket som kan gå fel. Vi hoppas att ni ska ha överseende med eventuella barnsjukdomar och vill uppmuntra er läsare att kontakta redaktionen om något inte fungerar som det ska. Artiklarna i numret uppvisar en stor bredd och visar på flera produktiva och uppfinningsrika ingångar till litteraturen, som frågan om kropp och kroppslighet erbjuder litteraturvetenskapen idag. Numret rymmer artiklar som utforskar litteraturens gestaltade kroppar och kroppslighet i förhållande till särskilda litterära former och genrer; artiklar som undersöker litteraturens egen materiella och mediala kroppslighet; artiklar som ställer litteraturens kroppar i en idéhistorisk kontext. Anna-Klara Bojös, Åsa Mohlins och Katarina Bernhardssons, och Åsa Warnqvists och Mia Öster- lunds artiklar skulle kunna läsas som ett block om gestaltad kropp och kroppslighet i sen 1970-talspoesi, bröstcancerpatografi och vimmelbok. Också Eva Liljas, Kristina Lundblads och Pia Maria Ahlbäcks olika bidrag kan läsas tillsammans, som granskningar av litteraturens kroppsliga, materiella och mediala möjligheter och villkor – från de fonemiska och typografiska till de politiska och geo-ekologiska. Greger Anderssons och Roland Spjuths, Olga Engfelts, Alfred Sjödins och Maria Mårsells studier utforskar i sin tur litteraturens kroppar i förhållande till större idéhistoriska kontexter. Artiklarna är ordnade på ett sätt som visar på sammanhang och pekar mot givande jämförelsepunkter. Samtidigt kommer läsaren märka att få av artiklarna håller sig inom de ramar vi här har ritat upp. I själva verket fungerar kropp och kroppslighet i flera av de här artiklarna som bryggor och knutpunkter mellan litteraturens olika dimensioner; mellan form, innehåll och kontext. I kroppens gränsöverskridande anda har vi gett utrymme åt artiklar som på olika sätt rör sig bortom litteraturvetenskapens konventionella gränser. Det märks redan i de ovan anförda artiklarna: Lundblads artikel är inte bara en vetenskaplig undersökning utan även ett stilistiskt experiment med den vetenskapliga artikelns form, medan Mohlins och Bernhardssons såväl som Anderssons och Spjuths artiklar är frukter av tvärvetenskapliga samarbeten mellan litteraturvetenskap å ena sidan och medicin respektive teologi å andra sidan. Men det gränsöverskridande gäller även de material som artiklarna i numret behandlar. Sist bland artiklarna ligger tre bidrag från litteraturvetare som följt kroppen in i andra medier och genrer än de strikt litterära: Annika Olssons studie av grotesk retorik och estetik i satirtidskriften PUSS, Oscar Janssons närläsning av intermedial kroppslighet i TV-spelen The Last of Us, och Erik van Ooijens filosofiska undersökning av beröring i olika slags gestaltningar av mytiska och reella möten mellan djur och människa. Artiklarnas behandling av kropp och kroppslighet i förhållande till representation, estetik, medialitet, genre och berättande, såväl som filosofi och etik, berikar den litteraturvetenskapliga forskningen på dessa områden samtidigt som de vidgar dess gränser. Slutligen är strävan efter bredd ett led i den utveckling av TfL:s verksamhet som vi nu arbetar för. För att förbättra vår internationella närvaro och räckvidd har vi, med stöd av Centre for Scandinavian Studies i Köpenhamn och Lund, etablerat kon- takter med skandinavistikavdelningar över hela världen. Som ett stående inslag under de två år som redaktionen är i Lund kommer forskningsledare vid ett antal av dessa avdelningar att berätta om den verksamhet som bedrivs hos dem. Mer om detta kan ni läsa i Rikard Schönströms och Anders Mortensens presentation av segmentet på sida 179. Vår förhoppning är att dessa nya kontakter kommer att vidga tidskriftens krets av såväl läsare som medverkande forskare. /Redaktionen i Lund REDAKTIONSINFORMATION Huvudredaktör och ansvarig utgivare Isak Hyltén-Cavallius Biträdande huvudredaktör Anna Hultman Redaktion Robert Ekdahl, Erik Erlanson, Daniel Helsing, Anna Hultman, Isak Hyltén-Cavallius, Oscar Jansson, Julie Kolbeck, Magdalena Malmfors, Christina Skagert, Recensionsredaktion Oscar Jansson, Magdalena Malmfors Nyhetsredaktion Julie Kolbeck Kassör Christina Skagert Redaktionsråd Claes Ahlund (Åbo), Åsa Arping (Göteborg), Carin Franzén (Stockholm), Paula Henrikson (Uppsala), Eva Hættner Aurelius (Lund), Roland Lysell (Stockholm), Mats Malm (Göteborg), Anders Mortensen (Lund), Daniel Möller (Lund), Anders Olsson (Stockholm), Margareta Petersson (Växjö), Rikard Schönström (Lund), Boel Westin (Stockholm), Anders Öhman (Umeå) Adress Tidskrift för litteraturvetenskap Språk- och litteraturcentrum Lunds universitet Box 201 221 00 Lund E-post redaktion redaktion@tidforlitt.se E-post recensionsredaktion recensioner@tidforlitt.se E-post nyheter nyheter@tidforlitt.se Arkiv https://ojs.ub.gu.se/index.php/tfl/issue/archive Tidskriften ges ut av Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, Lund; medlemskap i föreningen kan erhållas mot en avgift av 10 kr Omslagsillustration Stellan Klint Grafisk form Richard Lindmark och Robert Ekdahl Tidskriften ges ut med stöd av Svenska Akademien, Sven och Dagmar Saléns Stiftelse, Olle Engkvists stiftelse, Gunvor och Josef Anérs stiftelse ISSN 1104-0556

This paper examines whether we can have confidence in the scientific integrity of a research effort that could potentially be part of the illicit trade in cultural artefacts. As an example, I use the research on the ancient clay tablets from the Schøyen Collection. A closer study of the research product reveals questionable research practices, and the latter issue is then put into a wider context. After highlighting the importance of the research community as a social institution in shaping the norms and values of its members, and its influence on what is desirable research, I explore how these expectations and guidelines impact research conducted on illicit cultural artefacts.

Report from the 25th Nordic Iconographic Symposium, held in Visby, Gotland, Sweden, 25-28.8.2016: "Materiality and Mobility". Includes a list of the participants and their lectures.

Grotesque bodies in the Swedish folkhem: Improper aesthetic and rhetoric in the magazine PUSS 1968–1974 In an analysis of the Swedish satirical magazine PUSS (1968–1974) this article explores what is considered as improper rhetoric and aesthetic in the public sphere. It draws on theories of representation and the culture of carnival laughter and the grotesque as well as research on the Swedish folkhem and satire and democracies. I coin the concept demogrotesque-atic in order to capture how PUSS, by using comics, grotesque bodies and carnivalesque, improper rhetoric and aesthetics, makes visible fundamental challenges to democratic societies. I argue that the magazine’s representational practices highlight the function of what is often considered ‘filth’ in the public sphere and the central role the grotesque body plays in upholding – and breaking – boundaries of propriety. I interpret this as important democratic work, and demonstrate that while the satire in PUSS is situated in a specific time and place, it is also part of a longstanding literary and artistic tradition.

Body text: Typography and the corporeality of literature In one of his fragments, Georg Christoph Lichtenberg explains that German books printed with roman type, instead of the then default gothic type, always give him a feeling that he needs to translate them – evidence, he says, of “the degree to which our concepts are dependent on these signs”. The article elaborates on this thought. It explores the relation between literature, text (abstract and material), and typography, and argues – by means of bibliographical theory, Goethe’s mother, Jean-Luc Nancy, Roman Ingarden, and a diagnostic comparison between hand writing and digital fonts – that the longstanding, idealistic view, within literary criticism and history, of texts’ ‘content’ as independent of books’ and texts’ materiality and form, obstructs scholars’ striving for understand-ing. Text is not only representation; it is also presentation. Text has form, and the form produces meaning.