• Digital Humanities and Cultural Heritage
• Open Access close
• Publications close
• Research data close
• Other research products close
• Report close
• Digitala Vetenskapliga Arkivet - Ac... close
• Publikationer från Umeå universitet close
• Publikationer från Uppsala Universi... close
• Digital Humanities and Cultural Her... close

Blekinge museum har på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge undersökt och dokumenterat vraket efter flöjtskeppet Constantia (1676), beläget öster om Inlängan i Blekinge skärgård. Lämningen dokumenterades genom fotogrammetri och manuell uppmätning. Därutöver sågades fem prov för dendrokronologisk analys och ett fyra tegelstenar bärgades för ICP-analys. Området runt vraket metalldetekterades och flera större utslag noterades, möjligtvis kanoner. På lämningen påträffades en träsked samt flera metallfragment från en klocka vilka skyddsbärgades efter samråd med Länsstyrelsen. Undersökningen visar att lämningen trots sitt nedbrutna tillstånd innehåller flera välbevarade och orörda arkeologiska kontexter vilka kan ge en unik inblick i livet ombord på ett krigsfartyg under stormaktstiden och inte minst användningen av bestyckade handelsfartyg. Därutöver illustrerar hela händelseförloppet kring Constantias förlisning på det strategiska behovet av en flottbas i södra Östersjön, ett behov som Karlskrona därefter kommit att tillgodose.  Den glömda flottan – Sveriges "blåa" kulturarv 1450-1850

This report deals with the archaeological investigation of Lenstad borg (L1956:5511, Torslunda RAÄ 9:1) carried out in May 2023 by the Archaeological Research Laboratory, Department of Archaeology and Classical Studies at Stockholm University. The survey is part of the research programme "Crisis, conflict and climate - societal change in Scandinavia 300-700", a collaboration between the Archaeological Research Laboratory, Stockholm University, the Linnaeus University and Kalmar County Museum. The results are based on archaeological excavations, geochemical mapping, archaeobotanical analysis, radiocarbon dating and a detailed topographic laser scanner drone investigation. The results show that the activities at Lenstad borg are relatively early as they are dated to the Early Roman Iron Age, while most other ringforts on Öland are dated to the Migration Period. The date is based on a radiocarbon analysis of a charred grain from a pit-hearth inside the fort to 79-235 cal CE (2s). There are no strong evidence for intensive dwelling acitivities in Lenstad borg, but there are remains of some fire activity, cultivation and collection of plants, and possibly textile crafts. We have not found any houses along the inside of the wall, which has been observed in several other ringforts, but possible structures do exist in the central to southern part of the yard. The wall construction of the ringfort itself is still unidentified, and we question whether the outer 'wall' to the north and west actually belongs to this fort. Denna rapport behandlar den arkeologiska undersökningen av Lenstad fornborg (L1956:5511, Torslunda RAÄ 9:1) som genomfördes i maj 2023 av Arkeologiska forskningslaboratoriet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet. Undersökningen ingår i forskningsprogrammet "Kris, konflikt och klimat – samhällsförändring i Skandinavien år 300–700", ett samarbete mellan Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL), Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Kalmar Länsmuseum. Resultaten baseras på arkeologiska utgrävningar, geokemisk kartering, arkeobotanisk analys, 14C-datering samt en specialinriktad drönarflygning med laserscanner. Resultaten visar att aktiviteterna vid Lenstad borg är relativt tidiga då de dateras till tidig romersk järnålder samtidigt som de flesta andra av Ölands ringborgar dateras till folkvandringstid. Dateringen är baserad på en 14C-datering av ett förkolnat sädeskorn från en grophärd inuti borgen till 79-235 cal CE (2s). Det saknas starka spår av intensivt boende och hantverk i Lenstad borg men här finns lämningar efter viss brandaktivitet, odling och insamling av växter, samt eventuellt textilhantverk. Vi har inte hittat några hus längs insidan av muren, vilket förekommer i flera andra borgar, men möjliga strukturer finns i den centrala till södra delen av borgplanen. Själva ringborgens murkonstruktion är fortfarande oidentifierad, och vi ifrågasätter om den yttre "muren" i norr och väster faktiskt hör till denna anläggning. Kris, konflikt och klimat – samhällsförändring i Skandinavien år 300–700

Denna rapport presenterar resultaten från Linnéuniversitetets arkeologiska Papmehl-Dufay (red.)undersökningar i Gamla Skogsby på västra Öland, som genomfördes i septemberoch oktober 2022. Deltog gjorde studenter från kurserna Arkeologi III ochAvancerad fältarkeologi samt arkeologen Sandra Lundholm från Kalmar länsmuseum. Ansvarig för undersökningen var universitetslektor Ludvig PapmehlDufay från Linnéuniversitetet. Resultaten ger nya inblickar i platsens forntidahemligheter, både rörande det hus från folkvandringstiden som undersöktssedan 2019 och andra delar av fornlämningsområdet. 

Denna rapport har som syfte att lyfta fram litteratur, forskning, processer och erfarenheter som kan ge stöd i museers arbete med värdering, urval och prioritering av föremål som ska evakueras i händelse av krig eller katastrof. Att värdera och sedan prioritera föremål och samlingar kan göras på olika sätt, men bör i möjligaste mån bygga på resonerande och verifierbara förklaringar samt vedertagna kriterier. Värden är varken statiska eller inneboende utan växlar över tid, i takt med att samhället och synen på kulturarv förändras, men också på grund av att kunskap om kulturarv hela tiden utvecklas.1 Målet är att råden och processerna som beskrivs i denna rapport ska vara praktiknära och anpassningsbara utifrån olika museers möjligheter.