Advanced search in Research products
Research products
arrow_drop_down
Searching FieldsTerms
Any field
arrow_drop_down
includes
arrow_drop_down
Include:
The following results are related to Digital Humanities and Cultural Heritage. Are you interested to view more results? Visit OpenAIRE - Explore.
57 Research products, page 1 of 6

  • Digital Humanities and Cultural Heritage
  • Research software
  • Other research products
  • 2013-2022
  • Other ORP type
  • SE

10
arrow_drop_down
Date (most recent)
arrow_drop_down
  • Other research product . Other ORP type . 2022
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Ulväng, Göran;
    Publisher: Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen
    Country: Sweden

    Herrgårdsnytt är ett nyhetsbrev som har skickats ut sedan september 2012 och innehåller information om konferenser, nya forskningsprojekt, böcker, artiklar, utställningar eller annat som bidrar till kunskapsuppbyggnaden om slott och herrgårdar.

  • Other research product . Other ORP type . 2022
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Manns, Ulla; Nilsson, Torbjörn; Sandin, Bengt;
    Publisher: Södertörns högskola, Genusvetenskap
    Country: Sweden
  • Other research product . Other ORP type . 2022
    Open Access English
    Authors: 
    Metreveli, Tornike;
    Publisher: Universitaet St. Gallen * Center fuer Governance und Kultur in Europa
    Country: Sweden
  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Öhman, May-Britt;
    Publisher: Uppsala universitet, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR)
    Country: Sweden

    May-Britt Öhman Gulldal sielov, mihá ja gievrra Tal vid Minnesdag - svensk samepolitik får inte glömmas, 29 oktober 2022, 14.00-17.00, Biograf Zita, Stockholm. Arrangörer: Amnesty SápmiCentrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitetSameföreningen i Stockholm --- Gulldal sielov, mihá ja gievrra Gut duosstel álggusittjat Ja bälos gieladimev Ane dal gielav, divna tjoavdá dån Känn efter i själen, stolt och stark Den som vågar säga något Försvarar den stumme Så använd rösten, och gör oss alla fria. Buoris, terve, hej, Inledningsorden kommer från Mio Neggas, fina och starka popsång på lulesamiska, från 2013, Miha ja gievrra, Stolt och stark. Nu i höst, har jag börjat lära mig lulesamiska, morfars språk. Jag tar tillbaka det som skulle raderas ut. Denna Minnesdag sammanfaller ju med giellavahkko, språkveckan, etablerad 2019, under Förenta nationernas urfolksspråkår. Jag heter May-Britt Öhman, jag är skogssame, och lulesame, från Lule älvdal, och har även tornedalsk härkomst. Idag representerar jag Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Cemfor, vid Uppsala universitet, medarrangör till denna minnesdag, genom finansiering från ett forskningsprojekt; Sijddaj máhttsat betyder "kommer hem" på lulesamiska, med stöd av Vetenskapsrådet. Jag är docent i miljöhistoria, och verksam som forskare vid CEMFOR. Jag är också gäst biträdande professor i historia vid Luleå tekniska universitet. I år är det alltså precis ett hundra år sedan Statens institut för rasbiologi öppnade. Beslutet togs av en enig svensk Riksdag, året innan, 1921. Det vill säga det år då vi brukar säga att det blev demokrati i Sverige. Rasismen och rasbiologin, diskrimineringen av samer, och av de som då kallades ”finnar”, dagens tornedalingar, kväner och lantalaiset, var direkt knuten till övertagandet och kontrollen av de samiska territorierna – de marker som samer hade ägt, vårdat och skattat för i flera hundra år, skattelanden. Sveriges elit, makthavarna, var inte framgångsrika i kolonisationen runtom i världen. Istället vände man blicken norrut, från 1500-talet. Från att ha varit respekterade och viktiga partner, blev samer nu undanträngda, deporterade eller assimilerade, och markerna lade statsmakten beslag på genom olika tillvägagångssätt. Och började exploatera och förstöra utan hänsyn till människor, djur och natur. Omkring 1840 argumenterade Anders Retzius, professor i anatomi, vid Karolinska institutet, för att människor kunde delas in i raser utifrån formen på deras skallar- ”kortskallar” respektive ”långskallar”. De långskalliga menade han var högre stående. Detta framfördes under några decennier som en vetenskaplig sanning. Det ”nordiska folket” var långskallar, högre stående. Även andra verktyg användes. Såsom försvenskningen – att alla skulle tala svenska, och att vi skulle glömma våra språk, de många olika samiska språken, och meänkieli. Men varför skulle Sverige, som under några hundra år varit ett imperium, stormakt, där det var en självklarhet med många olika språk och kulturer, där franska var kungamaktens språk, varför skulle vi alla nu bli enbart ”svenskar”? Jo, 1809 förlorade Sverige Finland till Ryssland. Hela östra halvan av Sverige försvann. Mindre än hundra år senare sa Norge tack och adjö, 1905 ville Norge inte längre vara i union med Sverige. Sveriges tid som stormakt var nu definitivt över. Det var svåra slag för självkänslan för maktens innehavare. Och det medförde rädsla att förlora ännu mer. För samtidigt pågick industrialiseringen – där tillgång till skog, malm, och snart även vattenkraft, de stora älvarna i norr – var av avgörande betydelse för ett då fattigt Sverige. De människor som lever i områden med rikliga naturresurser framhölls, som lägre stående, och i behov av styrning och kontroll, - och en berättelse om att det var för nationens bästa, och för deras eget bästa, etablerades. Men, att det inte var för dessa människors eget bästa, det var och är ännu idag uppenbart. För resurserna, vinsterna, stannade aldrig där de togs ifrån, utan fördes till centrum, till Stockholm, då som idag. Och de områden de tagits från blev och är ännu idag, fattiga. Och drabbade av allvarlig miljöförstöring. Rasism var – och är - ett verktyg för att ta kontroll över naturresurser. Utradering av språk är ett verktyg för kontroll. Och, har medfört och medför än idag, fattigdom. Och miljöförstöring. Rasbiologiska institutet upphörde 1959. Verksamheten flyttades över till Institutionen för medicinsk genetik, vid Uppsala universitet. Rasbiologiska institutets dokument och de tusentals bilder som tagits, flyttades över till Uppsala universitetsbibliotek. Med Vetenskapen som alibi samlades även mänskliga kvarlevor in, och flera av dessa ligger ännu kvar i lådor, hos Uppsala universitet, men även på andra statliga myndigheter –institutioner – runtom i Sverige. Förenta Nationerna etablerades, och världens nationer har där gemensamt antagit ett stort antal konventioner och deklarationer, där man tar avstånd från rasism,- där mångkultur, respekt för olikhet framhålls – för vi har lärt oss, den hårda vägen, att rasism och diskriminering, leder in på farliga vägar, och till fattigdom. Vi behöver istället arbeta tillsammans, för samhörighet, respekt, kärlek, för olika kulturer, för mångfalden, för samhällets bästa – allas bästa. För långsiktig hållbarhet. Universiteten, lärosätena, har här en oerhört viktig roll, där utbildar sig idag alla som ska bli lärare, tjänstemän på olika nivåer, jurister, ja - väldigt många yrkesgrupper, här bedrivs även viktig forskning, som kan främja samhällets utveckling. Uppsala universitet har tagit ett oerhört viktigt steg i etablerandet av Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, för fem år sedan. Men det kan inte bara vara Uppsala universitet och CEMFOR, som gör detta arbete, eller andra enstaka institutioner, forskningsprojekt, enstaka engagerade forskare och universitetslärare. Alla universitet behöver engagera sig, och forskningsmedel tillskjutas, och kunskaperna bli en självklar del i all utbildning – ochvytterst ansvarig för att detta ska kunna ske är Sveriges lagstiftare, Riksdagen tillsammans med regeringen. Det är ju där som besluten tas över de skattemedel som samlas in, där en väldigt stor del kommer från de naturresurser som tas från samiska territorier, från de stulna markerna. Jag vill varmt tacka alla er som medverkar idag, som framför perspektiv och insikter, och tack till alla som lyssnar och som vill samverka för att minnas, utmana, förändra. Du och jag, vi har alla viktigt arbete att utföra. Gulldal sielov, mihá ja gievrra Känn efter i själen, stolt och stark Ane dal gielav, divna tjoavdá dån Så använd rösten, och gör oss alla fria. Gijtto, kiitos, tack! "Sijddaj máhttsat betyder "kommer hem" på lulesamiska, Vetenskapsrådet Dnr 2021-03080

  • Other research product . Other ORP type . 2021
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Thavenius, Robert;
    Publisher: Printed in Sweden by Media-Tryck, Lund University
    Country: Sweden

    This licentiate study looks at the Nationalmuseum as a consecrating institution within the Swedish field of art between 1890 and 1920.

  • Other research product . Other ORP type . 2021
    Open Access English
    Authors: 
    O’Hagan, Lauren;
    Publisher: Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
    Country: Sweden
  • Open Access English
    Authors: 
    O’Hagan, Lauren Alex;
    Publisher: University of Sheffield, Sheffield, UK
    Country: Sweden
  • Other research product . Other ORP type . 2021
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Ulväng, Göran;
    Publisher: Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen
    Country: Sweden
  • Other research product . Other ORP type . 2021
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Ulväng, Göran;
    Publisher: Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen
    Country: Sweden
  • Other research product . Other ORP type . 2021
    Open Access Swedish
    Publisher: Västerås
    Country: Sweden

    Alternative title: "Works in the exhibition Society’s Fitting Room"

Advanced search in Research products
Research products
arrow_drop_down
Searching FieldsTerms
Any field
arrow_drop_down
includes
arrow_drop_down
Include:
The following results are related to Digital Humanities and Cultural Heritage. Are you interested to view more results? Visit OpenAIRE - Explore.
57 Research products, page 1 of 6
  • Other research product . Other ORP type . 2022
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Ulväng, Göran;
    Publisher: Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen
    Country: Sweden

    Herrgårdsnytt är ett nyhetsbrev som har skickats ut sedan september 2012 och innehåller information om konferenser, nya forskningsprojekt, böcker, artiklar, utställningar eller annat som bidrar till kunskapsuppbyggnaden om slott och herrgårdar.

  • Other research product . Other ORP type . 2022
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Manns, Ulla; Nilsson, Torbjörn; Sandin, Bengt;
    Publisher: Södertörns högskola, Genusvetenskap
    Country: Sweden
  • Other research product . Other ORP type . 2022
    Open Access English
    Authors: 
    Metreveli, Tornike;
    Publisher: Universitaet St. Gallen * Center fuer Governance und Kultur in Europa
    Country: Sweden
  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Öhman, May-Britt;
    Publisher: Uppsala universitet, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR)
    Country: Sweden

    May-Britt Öhman Gulldal sielov, mihá ja gievrra Tal vid Minnesdag - svensk samepolitik får inte glömmas, 29 oktober 2022, 14.00-17.00, Biograf Zita, Stockholm. Arrangörer: Amnesty SápmiCentrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitetSameföreningen i Stockholm --- Gulldal sielov, mihá ja gievrra Gut duosstel álggusittjat Ja bälos gieladimev Ane dal gielav, divna tjoavdá dån Känn efter i själen, stolt och stark Den som vågar säga något Försvarar den stumme Så använd rösten, och gör oss alla fria. Buoris, terve, hej, Inledningsorden kommer från Mio Neggas, fina och starka popsång på lulesamiska, från 2013, Miha ja gievrra, Stolt och stark. Nu i höst, har jag börjat lära mig lulesamiska, morfars språk. Jag tar tillbaka det som skulle raderas ut. Denna Minnesdag sammanfaller ju med giellavahkko, språkveckan, etablerad 2019, under Förenta nationernas urfolksspråkår. Jag heter May-Britt Öhman, jag är skogssame, och lulesame, från Lule älvdal, och har även tornedalsk härkomst. Idag representerar jag Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Cemfor, vid Uppsala universitet, medarrangör till denna minnesdag, genom finansiering från ett forskningsprojekt; Sijddaj máhttsat betyder "kommer hem" på lulesamiska, med stöd av Vetenskapsrådet. Jag är docent i miljöhistoria, och verksam som forskare vid CEMFOR. Jag är också gäst biträdande professor i historia vid Luleå tekniska universitet. I år är det alltså precis ett hundra år sedan Statens institut för rasbiologi öppnade. Beslutet togs av en enig svensk Riksdag, året innan, 1921. Det vill säga det år då vi brukar säga att det blev demokrati i Sverige. Rasismen och rasbiologin, diskrimineringen av samer, och av de som då kallades ”finnar”, dagens tornedalingar, kväner och lantalaiset, var direkt knuten till övertagandet och kontrollen av de samiska territorierna – de marker som samer hade ägt, vårdat och skattat för i flera hundra år, skattelanden. Sveriges elit, makthavarna, var inte framgångsrika i kolonisationen runtom i världen. Istället vände man blicken norrut, från 1500-talet. Från att ha varit respekterade och viktiga partner, blev samer nu undanträngda, deporterade eller assimilerade, och markerna lade statsmakten beslag på genom olika tillvägagångssätt. Och började exploatera och förstöra utan hänsyn till människor, djur och natur. Omkring 1840 argumenterade Anders Retzius, professor i anatomi, vid Karolinska institutet, för att människor kunde delas in i raser utifrån formen på deras skallar- ”kortskallar” respektive ”långskallar”. De långskalliga menade han var högre stående. Detta framfördes under några decennier som en vetenskaplig sanning. Det ”nordiska folket” var långskallar, högre stående. Även andra verktyg användes. Såsom försvenskningen – att alla skulle tala svenska, och att vi skulle glömma våra språk, de många olika samiska språken, och meänkieli. Men varför skulle Sverige, som under några hundra år varit ett imperium, stormakt, där det var en självklarhet med många olika språk och kulturer, där franska var kungamaktens språk, varför skulle vi alla nu bli enbart ”svenskar”? Jo, 1809 förlorade Sverige Finland till Ryssland. Hela östra halvan av Sverige försvann. Mindre än hundra år senare sa Norge tack och adjö, 1905 ville Norge inte längre vara i union med Sverige. Sveriges tid som stormakt var nu definitivt över. Det var svåra slag för självkänslan för maktens innehavare. Och det medförde rädsla att förlora ännu mer. För samtidigt pågick industrialiseringen – där tillgång till skog, malm, och snart även vattenkraft, de stora älvarna i norr – var av avgörande betydelse för ett då fattigt Sverige. De människor som lever i områden med rikliga naturresurser framhölls, som lägre stående, och i behov av styrning och kontroll, - och en berättelse om att det var för nationens bästa, och för deras eget bästa, etablerades. Men, att det inte var för dessa människors eget bästa, det var och är ännu idag uppenbart. För resurserna, vinsterna, stannade aldrig där de togs ifrån, utan fördes till centrum, till Stockholm, då som idag. Och de områden de tagits från blev och är ännu idag, fattiga. Och drabbade av allvarlig miljöförstöring. Rasism var – och är - ett verktyg för att ta kontroll över naturresurser. Utradering av språk är ett verktyg för kontroll. Och, har medfört och medför än idag, fattigdom. Och miljöförstöring. Rasbiologiska institutet upphörde 1959. Verksamheten flyttades över till Institutionen för medicinsk genetik, vid Uppsala universitet. Rasbiologiska institutets dokument och de tusentals bilder som tagits, flyttades över till Uppsala universitetsbibliotek. Med Vetenskapen som alibi samlades även mänskliga kvarlevor in, och flera av dessa ligger ännu kvar i lådor, hos Uppsala universitet, men även på andra statliga myndigheter –institutioner – runtom i Sverige. Förenta Nationerna etablerades, och världens nationer har där gemensamt antagit ett stort antal konventioner och deklarationer, där man tar avstånd från rasism,- där mångkultur, respekt för olikhet framhålls – för vi har lärt oss, den hårda vägen, att rasism och diskriminering, leder in på farliga vägar, och till fattigdom. Vi behöver istället arbeta tillsammans, för samhörighet, respekt, kärlek, för olika kulturer, för mångfalden, för samhällets bästa – allas bästa. För långsiktig hållbarhet. Universiteten, lärosätena, har här en oerhört viktig roll, där utbildar sig idag alla som ska bli lärare, tjänstemän på olika nivåer, jurister, ja - väldigt många yrkesgrupper, här bedrivs även viktig forskning, som kan främja samhällets utveckling. Uppsala universitet har tagit ett oerhört viktigt steg i etablerandet av Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, för fem år sedan. Men det kan inte bara vara Uppsala universitet och CEMFOR, som gör detta arbete, eller andra enstaka institutioner, forskningsprojekt, enstaka engagerade forskare och universitetslärare. Alla universitet behöver engagera sig, och forskningsmedel tillskjutas, och kunskaperna bli en självklar del i all utbildning – ochvytterst ansvarig för att detta ska kunna ske är Sveriges lagstiftare, Riksdagen tillsammans med regeringen. Det är ju där som besluten tas över de skattemedel som samlas in, där en väldigt stor del kommer från de naturresurser som tas från samiska territorier, från de stulna markerna. Jag vill varmt tacka alla er som medverkar idag, som framför perspektiv och insikter, och tack till alla som lyssnar och som vill samverka för att minnas, utmana, förändra. Du och jag, vi har alla viktigt arbete att utföra. Gulldal sielov, mihá ja gievrra Känn efter i själen, stolt och stark Ane dal gielav, divna tjoavdá dån Så använd rösten, och gör oss alla fria. Gijtto, kiitos, tack! "Sijddaj máhttsat betyder "kommer hem" på lulesamiska, Vetenskapsrådet Dnr 2021-03080

  • Other research product . Other ORP type . 2021
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Thavenius, Robert;
    Publisher: Printed in Sweden by Media-Tryck, Lund University
    Country: Sweden

    This licentiate study looks at the Nationalmuseum as a consecrating institution within the Swedish field of art between 1890 and 1920.

  • Other research product . Other ORP type . 2021
    Open Access English
    Authors: 
    O’Hagan, Lauren;
    Publisher: Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
    Country: Sweden
  • Open Access English
    Authors: 
    O’Hagan, Lauren Alex;
    Publisher: University of Sheffield, Sheffield, UK
    Country: Sweden
  • Other research product . Other ORP type . 2021
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Ulväng, Göran;
    Publisher: Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen
    Country: Sweden
  • Other research product . Other ORP type . 2021
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Ulväng, Göran;
    Publisher: Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen
    Country: Sweden
  • Other research product . Other ORP type . 2021
    Open Access Swedish
    Publisher: Västerås
    Country: Sweden

    Alternative title: "Works in the exhibition Society’s Fitting Room"