• Digital Humanities and Cultural Heritage
• Research dataclose
• Swedish National Data Service close

The material consists of exam results among 458 students who for the first time answered a certain written exam on the last of four modules in an academic first-cycle (undergraduate) course in history at a Swedish university, distributed across ten course instances over eleven years, 2010-2020. The exam results consist of a score divided into points received on answers to the written exam and on points that each student was able to obtain from optional hand-in assignments before the written exam (quizzes). The material also contains information about the exam results from the two immediately preceding modules on the same course and at the same course instance. The data have been used to examine the extent to which the quizzes have affected the result on the final written exam and the extent to which the outcome has been affected by the examination result on the two immediately preceding modules. Materialet består av tentamensresultat bland 458 studenter som för första gången besvarade en viss salsskrivning på den sista av fyra delkurser i en akademisk grundkurs i historia vid ett svenskt universitet, vid något av tio kurstillfällen mellan 2010 och 2020. Tentamensresultatet utgörs av en poängsumma fördelad på poäng som erhållits på svar salsskrivningens frågor respektive på poäng som varje student innan salsskrivningen har kunnat erhålla från frivilliga inlämningsuppgifter, kallade duggor. Materialet innehåller även uppgift om tentamensresultatet från de två närmast föregående delkurserna på samma kurs och vid samma kurstillfälle. Data har använts för att undersöka i vilken grad duggorna har påverkat resultatet på den sista salsskrivningen samt i vilken grad utfallet har påverkats av tentamensresultatet på de två närmast föregående delkurserna. Exam results from 458 students at a Swedish university, collected from ten course instances over eleven years, 2010-2020. Data have been collected from correction protocols 2010-2017 and from LADOK (Local Edp based documentation system) 2018-2020, after which the data have been anonymized. The variables are: study group, student category, examinee, sex and five outcome variables Examensresultat av 458 studenter vid ett svenskt universitet, insamlade vid tio kurstillfällen under elva år, 2010-2020. Data har inhämtats från rättningsprotokoll för åren 2010-2017 respektive från LADOK 2018-2020 samt har därefter anonymiserats. Variablerna är: studiegrupp, studentkategori, tentand, kön, tentamensår samt fem resultatvariabler

Dataset for Table 1 in article "Profetisk politik i Sverige 1600-1720" ("Prophetic Politics in Sweden 1600-1720), Historisk tidskrift 2021, by Karin Sennefelt, Stockholm university. Underlag för tabell 1 i artikeln "Profetisk politik i Sverige 1600-1720", Historisk tidskrift 2021, av Karin Sennefelt, Stockholms universitet. Källunderlag för tabell 1 i artikeln "Profetisk politik i Sverige 1600-1720" av Karin Sennefelt, publicerad i Historisk tidskrift 2021:2. Data for table 1 in the article "Prophetic politics in Sweden 1600-1720" by Karin Sennefelt, published in Historisk tidskrift 2021:2.

Elbilar har potential att sänka utsläpp av växthusgaser men står fortfarande inför utmaningar. Denna databas innehåller detaljerad information om amerikanska bilmodeller, inklusive el- och ångbilar, och möjliggör studium av historiska teknikval. År 1900 fanns det tre jämbördiga konkurrenter i den amerikanska fordonsindustrin: bensin-, el- och ångbilar. Bara ett decennium senare hade bensinbilen erövrat marknaden. Denna dominans tillskrivs ofta tekno-ekonomiska faktorer, såsom en inneboende underlägsenhet hos elbilar. Forskningsprojektet undersöker mekanismerna bakom denna process, med hjälp av information om mer än 36 000 personbilsmodeller. Ett resultat är att den långsamma utvecklingen av elinfrastruktur gav bensinbilarna överhanden. Electric vehicles have a potential to lower greenhouse gas emissions but still face challenges. This study asks what can be learned from US automobile history. In 1900 there were three equal contenders in the US automotive industry: gasoline, electric and steam cars. Only a decade later the gasoline car had achieved a crushing dominance. This dominance is often attributed to techno-economic factors, such as an innate inferiority of electric cars. Meanwhile, the role of infrastructures is not well understood. The research project examines the mechanisms behind this process, using information on more than 36,000 passenger car models. One result is that the slow diffusion of electricity infrastructure gave gasoline cars the upper hand.

Sorgfjordenprojektet var en arkeologisk forskningsexpedition som ägde rum den 8-20 Juli år 2017. Expeditionen genomförde en fullständig dokumentation av lämningarna efter den Rysk-svenska gradmätningsexpeditionen 1898–1902 i området kring Sorgfjorden på Nordöstra Spetsbergen, Svalbard. Dokumentationen hade följande huvudsyften: 1) att klarlägga i vilket tillstånd de arkeologiska lämningarna av expeditionen befann sig i, med avseende på slitage och naturlig nedbrytning 2) att säkra och inhämta ny kunskap om expeditionen samt förmedla denna till myndigheter, forskarsamhället och allmänheten 3) att undersöka hur lämningarna av expeditionen har använts, återanvänts och påverkats av mänsklig verksamhet på platsen efter år 1902 4) att utveckla och pröva icke-destruerande kostnadseffektiva metoder för arkeologisk dokumentation i polarområdena och andra svårtillgängliga miljöer 5) att genomföra en ny mätning av gradmätningsexpeditionens baslinje med dagens metoder, för att jämföra med de historiska resultaten För att uppfylla dessa syften dokumenterade projektdeltagarna lämningarna av gradmätningsexpeditionen vid Sorgfjorden genom att kombinera såväl traditionella dokumentationsmetoder som ny teknologi. Som en del av förberedelserna för expeditionen genomfördes även en insamling och studie av arkivmaterial (dokument, fotografier och kartor) samt tryckta källor. Vårt arbetsätt var således historisk-arkeologiskt, vars avsikt är att ge en dokumentation med stor detaljrikedom till gagn för såväl forskning som kulturmiljöförvaltning. Projektdeltagarna bestod av forskare från Sverige och Norge, med lång och bred erfarenhet från fältarbete i polartrakterna, inklusive Svalbard. The Sorgfjorden project, an archaeological research expedition, was conducted between the 8th and the 20th of July, 2017. The expedition documented remains from a Russian-Swedish geodetic expedition during 1898-1902 in the area around Sorgfjorden on northeastern Spetsbergen, Svalbard. Traditional documentation methods were combined with new technologies in order to fulfill the expedition's goals. Archival and printed materials were collected and studied in preparation for the expedition. The project was carried out by researchers from Sweden and Norway with experience in research in the polar regions. Drone based photogrammetry, Terrester photogrammetry, GNSS, Total station, Laserscanning, Text description Drönarbaserad fotogrammetri, Terrester fotogrammetri, GNSS, Totalstation, Laserskanning, Textbeskrivning

The GIS-based Time model of Gothenburg aims to map the process of urban development in Gothenburg since 1960 and in particular to document the changes in the spatial form of the city - streets, buildings and plots - through time. Major steps have in recent decades been taken when it comes to understanding how cities work. Essential is the change from understanding cities as locations to understanding them as flows (Batty 2013)1. In principle this means that we need to understand locations (or places) as defined by flows (or different forms of traffic), rather than locations only served by flows. This implies that we need to understand the built form and spatial structure of cities as a system, that by shaping flows creates a series of places with very specific relations to all other places in the city, which also give them very specific performative potentials. It also implies the rather fascinating notion that what happens in one place is dependent on its relation to all other places (Hillier 1996)2. Hence, to understand the individual place, we need a model of the city as a whole. Extensive research in this direction has taken place in recent years, that has also spilled over to urban design practice, not least in Sweden, where the idea that to understand the part you need to understand the whole is starting to be established. With the GIS-based Time model for Gothenburg that we present here, we address the next challenge. Place is not only something defined by its spatial relation to all other places in its system, but also by its history, or its evolution over time. Since the built form of the city changes over time, often by cities growing but at times also by cities shrinking, the spatial relation between places changes over time. If cities tend to grow, and most often by extending their periphery, it means that most places get a more central location over time. If this is a general tendency, it does not mean that all places increase their centrality to an equal degree. Depending on the structure of the individual city’s spatial form, different places become more centrally located to different degrees as well as their relative distance to other places changes to different degrees. The even more fascinating notion then becomes apparent; places move over time! To capture, study and understand this, we need a "time model". The GIS-based time model of Gothenburg consists of: • 12 GIS-layers of the street network, from 1960 to 2015, in 5-year intervals • 12 GIS-layers of the buildings from 1960 to 2015, in 5-year intervals - Please note that this dataset has been moved to a separate catalog post (https://doi.org/10.5878/t8s9-6y15) and unpublished due to licensing restrictions on its source dataset. • 12 GIS- layers of the plots from1960 to 2015, in 5-year intervals In the GIS-based Time model, for every time-frame, the combination of the three fundamental components of spatial form, that is streets, plots and buildings, provides a consistent description of the built environment at that particular time. The evolution of three components can be studied individually, where one could for example analyze the changing patterns of street centrality over time by focusing on the street network; or, the densification processes by focusing on the buildings; or, the expansion of the city by way of occupying more buildable land, by focusing on plots. The combined snapshots of street centrality, density and land division can provide insightful observations about the spatial form of the city at each time-frame; for example, the patterns of spatial segregation, the distribution of urban density or the patterns of sprawl. The observation of how the interrelated layers of spatial form together evolved and transformed through time can provide a more complete image of the patterns of urban growth in the city. The Time model was created following the principles of the model of spatial form of the city, as developed by the Spatial Morphology Group (SMoG) at Chalmers University of Technology, within the three-year research project ‘International Spatial Morphology Lab (SMoL)’. The project is funded by Älvstranden Utveckling AB in the framework of a larger cooperation project called Fusion Point Gothenburg. The data is shared via SND to create a research infrastructure that is open to new study initiatives. 1. Batty, M. (2013), The New Science of Cities, Cambridge: MIT Press. 2. Hillier, B., (1996), Space Is the Machine. Cambridge: University of Cambridge Den GIS-baserade tidsmodellen av Göteborg syftar till att kartlägga processen för stadsutveckling i Göteborg sedan 1960 och särskilt att dokumentera förändringarna i den rumsliga strukturen av staden - gator, byggnader och fastigheter - genom tiden. Stora steg har tagits under de senaste decennierna när det gäller att förstå hur städer fungerar. Väsentlig är förändringen från att förstå städer som platser till att förstå dem som flöden (Batty 2013)1. I princip betyder detta att vi måste förstå platser som definieras av flöden (eller olika former av trafik), snarare än platser som endast betjänas av flöden. Detta innebär att vi måste förstå den byggda formen och den rumsliga strukturen för städer som ett system. Det antyder också den ganska fascinerande förståelse att vad som händer på en plats är beroende av dess förhållande till alla andra platser (Hillier 1996)2. För att förstå den enskilda platsen behöver vi därför en modell av staden som helhet. Forskning i denna riktning har ägt rum under de senaste åren, som också har haft inflytande i praktiken, inte minst i Sverige. Med den GIS-baserade tidsmodellen för Göteborg som vi presenterar här tar vi upp nästa utmaning. Plats är inte bara något som definieras av dess rumsliga relation till alla andra platser i sitt system, utan också av dess historia eller dess utveckling över tid. Eftersom den byggda formen av staden förändras över tid, ofta genom att städer växer men ibland också genom att städer krymper, förändras den rumsliga relationen mellan platser över tiden. När städer växer, oftast genom att utöka sin periferi, får de flesta platser en mer central plats över tid. Om detta är en allmän tendens betyder det inte att alla platser ökar sin centralitet i lika hög grad. Beroende på strukturen blir olika platser mer centralt belägna i olika grader samt deras relativa avstånd till andra platser förändras i olika grader. Med andra ord, platser flyttar över tiden! För att fånga, studera och förstå detta behöver vi en "tidsmodell". Den GIS-baserad tidsmodell från Göteborg består av: • 12 GIS-lager av gatunätet, från 1960 till 2015, i 5-års intervaller • 12 GIS-lager av byggnaderna från 1960 till 2015, i 5-års intervaller - Obs! Datasetet har flyttats till https://doi.org/10.5878/t8s9-6y15 och avpublicerats på grund av licensrestriktioner på datasetets källdata. • 12 GIS-lager av fastigheter från 1960 till 2015, i 5-års intervaller Utvecklingen av gator, byggnader och fastigheter kan studeras individuellt, där man till exempel skulle kunna analysera de förändrade mönstren för gatucentralitet över tid genom att fokusera på gatunätverket; eller förtätningsprocesserna genom att fokusera på byggnaderna; eller utvidgningen av staden genom att ockupera mer byggbar mark genom att fokusera på fastigheter. De kombinerade ögonblicksbilderna av gatucentralitet, densitet och fastighetsstruktur kan ge insiktsfulla observationer om stadens rumsliga struktur vid varje tidsram. Observationen av hur de sammanhängande lagren av rumslig form tillsammans utvecklats genom tiden kan ge en mer fullständig bild av den urbana tillväxten. Tidsmodellen skapades enligt principerna för stadens basmodellen som utvecklats av forskningsgruppen Spatial Morphology Group (SMoG) vid Chalmers tekniska universitet, inom det treåriga forskningsprojektet "International Spatial Morphology Lab (SMoL)" . Projektet finansierades av Älvstranden Utveckling AB inom ramen för ett större samarbetsprojekt som heter Fusion Point Göteborg. Denna data delas via SND för att skapa en forskningsinfrastruktur som är öppen för nya forskningsinitiativ. 12 GIS-layers of the street network in Gothenburg, from 1960 to 2015, in 5-year intervals. File format: shapefile (.shp), MapinfoTAB (.TAB). The coordinate system used is SWEREF 99TM, EPSG:3006. See the attached Technical Documentation for the description and further details on the production of the datasets. See the attached Report for the description of the related research project. 12 GIS-lager av gatunätet i Göteborg, från 1960 till 2015, i 5-års intervaller. Filformat: shapefile (.shp), MapinfoTAB (.TAB). Det använda koordinatsystemet är SWEREF 99TM, EPSG: 3006. Se bifogad teknisk dokumentation för datasättbeskrivning och ytterligare detaljer om produktionen. Se bifogad rapport för en detaljerad beskrivning av det relaterade forskningsprojektet.

Sorgfjordenprojektet var en arkeologisk forskningsexpedition som ägde rum den 8-20 Juli år 2017. Expeditionen genomförde en fullständig dokumentation av lämningarna efter den Rysk-svenska gradmätningsexpeditionen 1898–1902 i området kring Sorgfjorden på Nordöstra Spetsbergen, Svalbard. Dokumentationen hade följande huvudsyften: 1) att klarlägga i vilket tillstånd de arkeologiska lämningarna av expeditionen befann sig i, med avseende på slitage och naturlig nedbrytning 2) att säkra och inhämta ny kunskap om expeditionen samt förmedla denna till myndigheter, forskarsamhället och allmänheten 3) att undersöka hur lämningarna av expeditionen har använts, återanvänts och påverkats av mänsklig verksamhet på platsen efter år 1902 4) att utveckla och pröva icke-destruerande kostnadseffektiva metoder för arkeologisk dokumentation i polarområdena och andra svårtillgängliga miljöer 5) att genomföra en ny mätning av gradmätningsexpeditionens baslinje med dagens metoder, för att jämföra med de historiska resultaten För att uppfylla dessa syften dokumenterade projektdeltagarna lämningarna av gradmätningsexpeditionen vid Sorgfjorden genom att kombinera såväl traditionella dokumentationsmetoder som ny teknologi. Som en del av förberedelserna för expeditionen genomfördes även en insamling och studie av arkivmaterial (dokument, fotografier och kartor) samt tryckta källor. Vårt arbetsätt var således historisk-arkeologiskt, vars avsikt är att ge en dokumentation med stor detaljrikedom till gagn för såväl forskning som kulturmiljöförvaltning. Projektdeltagarna bestod av forskare från Sverige och Norge, med lång och bred erfarenhet från fältarbete i polartrakterna, inklusive Svalbard. The Sorgfjorden project, an archaeological research expedition, was conducted between the 8th and the 20th of July, 2017. The expedition documented remains from a Russian-Swedish geodetic expedition during 1898-1902 in the area around Sorgfjorden on northeastern Spetsbergen, Svalbard. Traditional documentation methods were combined with new technologies in order to fulfill the expedition's goals. Archival and printed materials were collected and studied in preparation for the expedition. The project was carried out by researchers from Sweden and Norway with experience in research in the polar regions. Photographic documentation of material remains from the Swedish-Russian arc of meridian expedition. Fotodokumentation av lämningar från Svensk-ryska gradmätningsexpeditionen.

This dataset presents information on historical central government revenues for 31 countries in Europe and the Americas for the period from 1800 (or independence) to 2012. The countries included are: Argentina, Australia, Austria, Belgium, Bolivia, Brazil, Canada, Chile, Colombia, Denmark, Ecuador, Finland, France, Germany (West Germany between 1949 and 1990), Ireland, Italy, Japan, Mexico, New Zealand, Norway, Paraguay, Peru, Portugal, Spain, Sweden, Switzerland, the Netherlands, the United Kingdom, the United States, Uruguay, and Venezuela. In other words, the dataset includes all South American, North American, and Western European countries with a population of more than one million, plus Australia, New Zealand, Japan, and Mexico. The dataset contains information on the public finances of central governments. To make such information comparable cross-nationally we have chosen to normalize nominal revenue figures in two ways: (i) as a share of the total budget, and (ii) as a share of total gross domestic product. The total tax revenue of the central state is disaggregated guided by the Government Finance Statistics Manual 2001 of the International Monetary Fund (IMF) which provides a classification of types of revenue, and describes in detail the contents of each classification category. Given the paucity of detailed historical data and the needs of our project, we combined some subcategories. First, we are interested in total tax revenue (centaxtot), as well as the shares of total revenue coming from direct (centaxdirectsh) and indirect (centaxindirectsh) taxes. Further, we measure two sub-categories of direct taxation, namely taxes on property (centaxpropertysh) and income (centaxincomesh). For indirect taxes, we separate excises (centaxexcisesh), consumption (centaxconssh), and customs(centaxcustomssh). For a more detailed description of the dataset and the coding process, see the codebook available in the .zip-file. Purpose: This dataset presents information on historical central government revenues for 31 countries in Europe and the Americas for the period from 1800 (or independence) to 2012. The countries included are: Argentina, Australia, Austria, Belgium, Bolivia, Brazil, Canada, Chile, Colombia, Denmark, Ecuador, Finland, France, Germany (West Germany between 1949 and 1990), Ireland, Italy, Japan, Mexico, New Zealand, Norway, Paraguay, Peru, Portugal, Spain, Sweden, Switzerland, the Netherlands, the United Kingdom, the United States, Uruguay, and Venezuela. In other words, the dataset includes all South American, North American, and Western European countries with a population of more than one million, plus Australia, New Zealand, Japan, and Mexico. The dataset contains information on the public finances of central governments. To make such information comparable cross-nationally we have chosen to normalize nominal revenue figures in two ways: (i) as a share of the total budget, and (ii) as a share of total gross domestic product. The total tax revenue of the central state is disaggregated guided by the Government Finance Statistics Manual 2001 of the International Monetary Fund (IMF) which provides a classification of types of revenue, and describes in detail the contents of each classification category. Given the paucity of detailed historical data and the needs of our project, we combined some subcategories. First, we are interested in total tax revenue (centaxtot), as well as the shares of total revenue coming from direct (centaxdirectsh) and indirect (centaxindirectsh) taxes. Further, we measure two sub-categories of direct taxation, namely taxes on property (centaxpropertysh) and income (centaxincomesh). For indirect taxes, we separate excises (centaxexcisesh), consumption (centaxconssh), and customs(centaxcustomssh). Detta dataset presenterar information över statens skatteintäkter för 31 länder i Europa, Nordamerika och Sydamerika från 1800 (eller självständighet) till 2012. Länderna i datasetet är: Argentina, Australien, Österrike, Belgien, Bolivia, Brasilien, Kanada, Chile, Colombia, Danmark, Ecuador, Finland, Frankrike, Tyskland (Västtyskland mellan 1949 och 1990), Irland, Italien, Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Norge, Paraguay, Peru, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna, USA Storbritannien, USA, Uruguay och Venezuela. Med andra ord innehåller datasetet alla sydamerikanska, nordamerikanska och västeuropeiska länder med en befolkning på mer än en miljon plus Australien, nya Zeeland, Japan och Mexiko. Datasetet innehåller information om den centrala statens offentliga finanser. För att göra denna information jämförbar mellan länder har vi valt att normalisera de nominella intäktssiffrorna på två sätt: (i) som en andel av den totala budgeten och (ii) som en andel av den totala bruttonationalprodukten. Den centrala statens totala skatteintäkter är uppdelade baserat på Internationella valutafondens (IMF) handbok över statsfinanser från 2001. Denna ger en klassificering av intäktstyper och beskriver innehållet i varje klassificeringskategori. Med tanke på den bristfälliga historiska datan och våra projektbehov kombinerade vi några underkategorier. Till att börja med är vi intresserade av totala skatteintäkter (centaxtot), liksom andelarna av totala intäkter som kommer från direkta (centaxdirectsh) och indirekta (centaxindirectsh) skatter. Vidare mäter vi två underkategorier av direkt beskattning, nämligen skatter på egendom (centaxpropertysh) och inkomst (centaxincomesh). För indirekta skatter skiljer vi på punktskatter (centaxexcisesh), konsumtion (centaxconssh) och tullar (centaxcustomssh). För en mer detaljerad beskrivning av datan och insamlingsprocessen, se kodboken som finns tillgänlig i .zip-filen. Syfte: Detta dataset presenterar information över statens skatteintäkter för 31 länder i Europa, Nordamerika och Sydamerika från 1800 (eller självständighet) till 2012. Länderna i datasetet är: Argentina, Australien, Österrike, Belgien, Bolivia, Brasilien, Kanada, Chile, Colombia, Danmark, Ecuador, Finland, Frankrike, Tyskland (Västtyskland mellan 1949 och 1990), Irland, Italien, Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Norge, Paraguay, Peru, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna, USA Storbritannien, USA, Uruguay och Venezuela. Med andra ord innehåller datasetet alla sydamerikanska, nordamerikanska och västeuropeiska länder med en befolkning på mer än en miljon plus Australien, nya Zeeland, Japan och Mexiko. Datasetet innehåller information om den centrala statens offentliga finanser. För att göra denna information jämförbar mellan länder har vi valt att normalisera de nominella intäktssiffrorna på två sätt: (i) som en andel av den totala budgeten och (ii) som en andel av den totala bruttonationalprodukten. Den centrala statens totala skatteintäkter är uppdelade baserat på Internationella valutafondens (IMF) handbok över statsfinanser från 2001. Denna ger en klassificering av intäktstyper och beskriver innehållet i varje klassificeringskategori. Med tanke på den bristfälliga historiska datan och våra projektbehov kombinerade vi några underkategorier. Till att börja med är vi intresserade av totala skatteintäkter (centaxtot), liksom andelarna av totala intäkter som kommer från direkta (centaxdirectsh) och indirekta (centaxindirectsh) skatter. Vidare mäter vi två underkategorier av direkt beskattning, nämligen skatter på egendom (centaxpropertysh) och inkomst (centaxincomesh). För indirekta skatter skiljer vi på punktskatter (centaxexcisesh), konsumtion (centaxconssh) och tullar (centaxcustomssh). This dataset presents information on historical central government revenues for 31 countries in Europe and the Americas for the period from 1800 (or independence) to 2012. The countries included are: Argentina, Australia, Austria, Belgium, Bolivia, Brazil, Canada, Chile, Colombia, Denmark, Ecuador, Finland, France, Germany (West Germany between 1949 and 1990), Ireland, Italy, Japan, Mexico, New Zealand, Norway, Paraguay, Peru, Portugal, Spain, Sweden, Switzerland, the Netherlands, the United Kingdom, the United States, Uruguay, and Venezuela. In other words, the dataset includes all South American, North American, and Western European countries with a population of more than one million, plus Australia, New Zealand, Japan, and Mexico. The dataset contains information on the public finances of central governments. To make such information comparable cross-nationally we have chosen to normalize nominal revenue figures in two ways: (i) as a share of the total budget, and (ii) as a share of total gross domestic product. The total tax revenue of the central state is disaggregated guided by the Government Finance Statistics Manual 2001 of the International Monetary Fund (IMF) which provides a classification of types of revenue, and describes in detail the contents of each classification category. Given the paucity of detailed historical data and the needs of our project, we combined some subcategories. First, we are interested in total tax revenue (centaxtot), as well as the shares of total revenue coming from direct (centaxdirectsh) and indirect (centaxindirectsh) taxes. Further, we measure two sub-categories of direct taxation, namely taxes on property (centaxpropertysh) and income (centaxincomesh). For indirect taxes, we separate excises (centaxexcisesh), consumption (centaxconssh), and customs(centaxcustomssh). Detta dataset presenterar information över statens skatteintäkter för 31 länder i Europa, Nordamerika och Sydamerika från 1800 (eller självständighet) till 2012. Länderna i datasetet är: Argentina, Australien, Österrike, Belgien, Bolivia, Brasilien, Kanada, Chile, Colombia, Danmark, Ecuador, Finland, Frankrike, Tyskland (Västtyskland mellan 1949 och 1990), Irland, Italien, Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Norge, Paraguay, Peru, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna, USA Storbritannien, USA, Uruguay och Venezuela. Med andra ord innehåller datasetet alla sydamerikanska, nordamerikanska och västeuropeiska länder med en befolkning på mer än en miljon plus Australien, nya Zeeland, Japan och Mexiko. Datasetet innehåller information om den centrala statens offentliga finanser. För att göra denna information jämförbar mellan länder har vi valt att normalisera de nominella intäktssiffrorna på två sätt: (i) som en andel av den totala budgeten och (ii) som en andel av den totala bruttonationalprodukten. Den centrala statens totala skatteintäkter är uppdelade baserat på Internationella valutafondens (IMF) handbok över statsfinanser från 2001. Denna ger en klassificering av intäktstyper och beskriver innehållet i varje klassificeringskategori. Med tanke på den bristfälliga historiska datan och våra projektbehov kombinerade vi några underkategorier. Till att börja med är vi intresserade av totala skatteintäkter (centaxtot), liksom andelarna av totala intäkter som kommer från direkta (centaxdirectsh) och indirekta (centaxindirectsh) skatter. Vidare mäter vi två underkategorier av direkt beskattning, nämligen skatter på egendom (centaxpropertysh) och inkomst (centaxincomesh). För indirekta skatter skiljer vi på punktskatter (centaxexcisesh), konsumtion (centaxconssh) och tullar (centaxcustomssh).

Riksantikvarieämbetet UV Mitt har under tiden 17/10/1990 till 08/11/1990 utfört utredningar av fem områden (benämnda omr 5-8 samt 12/13) och en förundersökning av ett område (benämnt omr 14) inom den planerade motorvägssträckningen av E4:an, förbifart Norrköping. Inom område 5, beläget vid Borgs säteri, påträffades lämningar av boplatskaraktär. Keramikfynd ger en trolig datering till Vendeltid - Vikingatid. Område 6 är beläget intill Motala ström. Boplatslämningar framkom inom området men en koncentration i södra delen av området. Inom område 7 påträffades ett stort boplatsområde innefattande två områden med kulturlager. Keramik kan datera åtminstone delar av fornlämningen till bronsålder. Även område 8 innehöll lämningar av boplatskaraktär, möjligen från järnålder och bronsålder. Område 12/13 ligger strax öster om det registrerade gravfältet RAÄ 15. 22 anläggningar med brända ben påträffades i schakten. Vid förundersökning av område 14 påträffades 16 stensättningar och troliga stensättningar som inte tidigare varit kända. Inom området ligger den tidigare kända stensättningen och skålgropslokalen RAÄ 6. From 17/10/1990 to 08/11/1990 the Swedish National Heritage Board has performed investigations of five areas (named area 5-8 and 12/13) and one preliminary investigation of one area (named area 14) within the planned motorway of the E4 motorway, passing Norrköping. In area 5, located at Borgs säteri, remains of residential nature was found. Ceramic finds give a possible dating of the Vendel period to the Viking age. Area 6 is located next to Motala ström. Settlement remains were found, concentrated in the south part of the area. Within area 7 a large settlement containing two areas of cultural layers were found. Ceramics place part of the ancient monument in the bronze age. Area 8 also contained remains of residential nature, possibly from the iron age and the bronze age. Area 12/13 is located east of the burial site RAÄ 15. 22 features with burned bones were found. 16 stone settings and possible stone settings previously unknown were discovered during the preliminary investigation of area 14. The previously known stone setting RAÄ 6 is located within the area. ZIP-filen innehåller data i form av fyra shapefiler med information om eventuella schakt, påträffade forn- och kulturlämningar och fynd samt andra metadata från den arkeologiska utredningen, samt tio georefererade kartor (© Lantmäteriet i2014/00696) över utredningsområdet i GeoTIFF-format. The ZIP-file contains four shapefiles with information on trenches, ancient monuments, archaeological finds and other data from the archaeological survey, as well as ten geo-referenced maps (© Lantmäteriet i2014/00696) of the survey in GeoTIFF-format.

The Swedish national heritage board performed archaeologic excavations from September 12th to November 18th 1988 and from April 24th to June 2nd 1989. The investigation was done due to road changes of the E4 highway between Lövstad and Norrköping. A total of 80 features and two areas were investigated. Within the excavated area there is one rockcarving, ancient monument 51. Riksantikvarieämbetet utförde arkeologisk utredning under 12 september - 18 november 1988 samt 24 april - 2 juni 1989. Undersökningen utfördes med anledning av ändrad sträckning av E4:an mellan Lövstad och Norrköping.Totalt undersöktes 80 anläggningar och två områden med kulturlager. Inom det undersökta området finns en hällristningslokal, RAÄ 51. ZIP-filen innehåller data i form av tre shapefiler med information om eventuella schakt, påträffade forn- och kulturlämningar och fynd samt andra metadata från den arkeologiska utredningen, samt fyra georefererade kartor (© Lantmäteriet i2014/00696) över utredningsområdet i GeoTIFF-format. The ZIP-file contains three shapefiles with information on trenches, ancient monuments, archaeological finds and other data from the archaeological survey, as well as four geo-referenced maps (© Lantmäteriet i2014/00696) of the survey in GeoTIFF-format.

The GIS-based Time model of Gothenburg aims to map the process of urban development in Gothenburg since 1960 and in particular to document the changes in the spatial form of the city - streets, buildings and plots - through time. Major steps have in recent decades been taken when it comes to understanding how cities work. Essential is the change from understanding cities as locations to understanding them as flows (Batty 2013)1. In principle this means that we need to understand locations (or places) as defined by flows (or different forms of traffic), rather than locations only served by flows. This implies that we need to understand the built form and spatial structure of cities as a system, that by shaping flows creates a series of places with very specific relations to all other places in the city, which also give them very specific performative potentials. It also implies the rather fascinating notion that what happens in one place is dependent on its relation to all other places (Hillier 1996)2. Hence, to understand the individual place, we need a model of the city as a whole. Extensive research in this direction has taken place in recent years, that has also spilled over to urban design practice, not least in Sweden, where the idea that to understand the part you need to understand the whole is starting to be established. With the GIS-based Time model for Gothenburg that we present here, we address the next challenge. Place is not only something defined by its spatial relation to all other places in its system, but also by its history, or its evolution over time. Since the built form of the city changes over time, often by cities growing but at times also by cities shrinking, the spatial relation between places changes over time. If cities tend to grow, and most often by extending their periphery, it means that most places get a more central location over time. If this is a general tendency, it does not mean that all places increase their centrality to an equal degree. Depending on the structure of the individual city’s spatial form, different places become more centrally located to different degrees as well as their relative distance to other places changes to different degrees. The even more fascinating notion then becomes apparent; places move over time! To capture, study and understand this, we need a "time model". The GIS-based time model of Gothenburg consists of: • 12 GIS-layers of the street network, from 1960 to 2015, in 5-year intervals • 12 GIS-layers of the buildings from 1960 to 2015, in 5-year intervals - Please note that this dataset has been moved to a separate catalog post (https://doi.org/10.5878/t8s9-6y15) and unpublished due to licensing restrictions on its source dataset. • 12 GIS- layers of the plots from1960 to 2015, in 5-year intervals In the GIS-based Time model, for every time-frame, the combination of the three fundamental components of spatial form, that is streets, plots and buildings, provides a consistent description of the built environment at that particular time. The evolution of three components can be studied individually, where one could for example analyze the changing patterns of street centrality over time by focusing on the street network; or, the densification processes by focusing on the buildings; or, the expansion of the city by way of occupying more buildable land, by focusing on plots. The combined snapshots of street centrality, density and land division can provide insightful observations about the spatial form of the city at each time-frame; for example, the patterns of spatial segregation, the distribution of urban density or the patterns of sprawl. The observation of how the interrelated layers of spatial form together evolved and transformed through time can provide a more complete image of the patterns of urban growth in the city. The Time model was created following the principles of the model of spatial form of the city, as developed by the Spatial Morphology Group (SMoG) at Chalmers University of Technology, within the three-year research project ‘International Spatial Morphology Lab (SMoL)’. The project is funded by Älvstranden Utveckling AB in the framework of a larger cooperation project called Fusion Point Gothenburg. The data is shared via SND to create a research infrastructure that is open to new study initiatives. 1. Batty, M. (2013), The New Science of Cities, Cambridge: MIT Press. 2. Hillier, B., (1996), Space Is the Machine. Cambridge: University of Cambridge Den GIS-baserade tidsmodellen av Göteborg syftar till att kartlägga processen för stadsutveckling i Göteborg sedan 1960 och särskilt att dokumentera förändringarna i den rumsliga strukturen av staden - gator, byggnader och fastigheter - genom tiden. Stora steg har tagits under de senaste decennierna när det gäller att förstå hur städer fungerar. Väsentlig är förändringen från att förstå städer som platser till att förstå dem som flöden (Batty 2013)1. I princip betyder detta att vi måste förstå platser som definieras av flöden (eller olika former av trafik), snarare än platser som endast betjänas av flöden. Detta innebär att vi måste förstå den byggda formen och den rumsliga strukturen för städer som ett system. Det antyder också den ganska fascinerande förståelse att vad som händer på en plats är beroende av dess förhållande till alla andra platser (Hillier 1996)2. För att förstå den enskilda platsen behöver vi därför en modell av staden som helhet. Forskning i denna riktning har ägt rum under de senaste åren, som också har haft inflytande i praktiken, inte minst i Sverige. Med den GIS-baserade tidsmodellen för Göteborg som vi presenterar här tar vi upp nästa utmaning. Plats är inte bara något som definieras av dess rumsliga relation till alla andra platser i sitt system, utan också av dess historia eller dess utveckling över tid. Eftersom den byggda formen av staden förändras över tid, ofta genom att städer växer men ibland också genom att städer krymper, förändras den rumsliga relationen mellan platser över tiden. När städer växer, oftast genom att utöka sin periferi, får de flesta platser en mer central plats över tid. Om detta är en allmän tendens betyder det inte att alla platser ökar sin centralitet i lika hög grad. Beroende på strukturen blir olika platser mer centralt belägna i olika grader samt deras relativa avstånd till andra platser förändras i olika grader. Med andra ord, platser flyttar över tiden! För att fånga, studera och förstå detta behöver vi en "tidsmodell". Den GIS-baserad tidsmodell från Göteborg består av: • 12 GIS-lager av gatunätet, från 1960 till 2015, i 5-års intervaller • 12 GIS-lager av byggnaderna från 1960 till 2015, i 5-års intervaller - Obs! Datasetet har flyttats till https://doi.org/10.5878/t8s9-6y15 och avpublicerats på grund av licensrestriktioner på datasetets källdata. • 12 GIS-lager av fastigheter från 1960 till 2015, i 5-års intervaller Utvecklingen av gator, byggnader och fastigheter kan studeras individuellt, där man till exempel skulle kunna analysera de förändrade mönstren för gatucentralitet över tid genom att fokusera på gatunätverket; eller förtätningsprocesserna genom att fokusera på byggnaderna; eller utvidgningen av staden genom att ockupera mer byggbar mark genom att fokusera på fastigheter. De kombinerade ögonblicksbilderna av gatucentralitet, densitet och fastighetsstruktur kan ge insiktsfulla observationer om stadens rumsliga struktur vid varje tidsram. Observationen av hur de sammanhängande lagren av rumslig form tillsammans utvecklats genom tiden kan ge en mer fullständig bild av den urbana tillväxten. Tidsmodellen skapades enligt principerna för stadens basmodellen som utvecklats av forskningsgruppen Spatial Morphology Group (SMoG) vid Chalmers tekniska universitet, inom det treåriga forskningsprojektet "International Spatial Morphology Lab (SMoL)" . Projektet finansierades av Älvstranden Utveckling AB inom ramen för ett större samarbetsprojekt som heter Fusion Point Göteborg. Denna data delas via SND för att skapa en forskningsinfrastruktur som är öppen för nya forskningsinitiativ. 12 GIS-layers of plots in Gothenburg, from 1960 to 2015, in 5-year intervals. Only built upon plots (plots with buildings) are included. File format: shapefile (.shp), MapinfoTAB (.TAB). The coordinate system used is SWEREF 99TM, EPSG:3006. See the attached Technical Documentation for the description and further details on the production of the datasets. See the attached Report for the description of the related research project. 12 GIS-lager av fastigheter i Göteborg, från 1960 till 2015, i 5-års intervaller. Filformat: shapefile (.shp), MapinfoTAB (.TAB). Det använda koordinatsystemet är SWEREF 99TM, EPSG: 3006. Se bifogad teknisk dokumentation för datasättbeskrivning och ytterligare detaljer om produktionen. Se bifogad rapport för en detaljerad beskrivning av det relaterade forskningsprojektet.