• Digital Humanities and Cultural Heritage
• Publicationsclose
• 2019-2023close
• Open Access close
• SE close
• Publikationer från KTH close
• Digital Humanities and Cultural Heritage close

Even a short breakdown in fuel supplies can have profound and dramatic consequences for modern economies. This paper explores a major coal shortage in Central Europe after WWI which shook local societies for two years. The dissolution of the Habsburg Empire in 1918 provides a narrower context to this study, while its immediate focus lies upon the development of diplomatic and economic relationships between Czechoslovakia – a WWI victor and an important coal exporter, and Hungary – a war losing state that was a net coal importer. This paper underlines the scale of the Hungarian reliance on fuels from Czechoslovakia, and suggests that this dependency was one of the chief arguments that motivated Budapest to cede Slovakia to Prague’s control and, more generally, to accept the peace terms proposed at the Paris conference. It is safe to conclude that economic considerations played a much greater, if not dominant, role in the adoption of the peace treaty of Trianon of 1920 in Hungary. Overall, the paper demonstrates that cross- border energy interdependence substantially influenced diplo-matic relations in Central Europe immediately after WWI, privile-ging coal-exporting states over coal-importing states. QC 20230607

The demand for automation of simple tasks is constantly increasing. While some tasks are easy to automate because the logic is fixed and the process is streamlined, other tasks are harder because the performance of the task is heavily reliant on the judgment of a human expert. Matching a consultant to an offer from a client is one such task, in which case the expert is either a manager to the consultants or someone within HR at the company. One way to approach this task is to model the specific domain of interest using natural language processing. If we can capture the relationships between relevant skills and phrases within the specific domain, we could potentially use the resulting embeddings in a consultant to offer matching scheme. In this paper, we propose a key phrase-based web scraping approach to collect the data we need for a domain-specific corpus. To retrieve the key phrases needed as prompts for web scraping, we propose using the transformer-based library KeyBERT on limited domain-specific in house data belonging to the consultant firm B3 Indes, in order to retrieve the most important phrases in their respective contexts. Facebook's Word2vec based language model fasttext is then used on the processed corpus to create the fixed word embeddings. We also investigate numerous different approaches for selecting the right key phrases for web scraping in a human similarity comparison scheme, as well as comparisons to a larger pretrained general domain fasttext model. We show that utilizing key phrases for a domain-specific fasttext model could be beneficial compared to using a larger pretrained model. The results are not consistently conclusive under the current analytical framework. The results also indicate that KeyBERT is beneficial when selecting the key phrases compared to the randomized sampling of relevant phrases; however, the results are not conclusive. Efterfrågan för automatisering av enkla uppgifter efterfrågas alltmer. Medan vissa uppgifter är lätta att automatisera eftersom logiken är fast och processen är tydlig, är andra svårare eftersom utförandet av uppgiften starkt beror på en människas expertis. Att matcha en konsult till ett erbjudande från en klient är en sådan uppgift, där experten är antingen en chef för konsulterna eller någon inom HR på företaget. En metod för att hantera denna uppgift är att modellera det specifika området av intresse med hjälp av maskininlärningsbaserad språkteknologi. Om vi kan fånga relationerna mellan relevanta färdigheter och fraser inom det specifika området, skulle vi potentiellt kunna använda de resulterande inbäddningarna i ett matchningsprocess mellan konsulter och uppdrag. I denna rapport föreslås en nyckelordsbaserad webbskrapnings-metod för att samla in data som behövs för ett domänspecifikt korpus. För att hämta de nyckelord som behövs som input för webbskrapning, föreslår vi att använda transformator-baserade biblioteket KeyBERT på begränsad domänspecifik data från konsultbolaget B3 Indes, detta för att hämta de viktigaste fraserna i deras respektive sammanhang. Sedan används Facebooks Word2vec baserade språkmodell fasttext på det bearbetade korpuset för att skapa statiska inbäddningar. Vi undersöker också olika metoder för att välja rätt nyckelord för webbskrapning i en likhets-jämnförelse mot mänskliga experter, samt jämförelser med en större förtränad fasttext-modell som inte är domänspecifik. Vi visar att användning av nyckelord för webbskrapning för träning av en domänspecifik fasttext-modell skulle kunna vara fördelaktigt jämnfört med en förtränad modell, men resutaten är inte konsekvent signifikanta enligt det begränsade analytiska ramverket. Resultaten indikerar också att KeyBERT är fördelaktigt vid valet av nyckelord jämfört med slumpmässigt urval av relevanta fraser, men dessa resultat är inte heller helt entydiga.

The thesis deals with a tension in university governance concerning research policy actors’ mandate to decide on the academic organization and direction of research, vis-à-vis researchers’ perceptions of governance in research. This tension is addressed through an analysis of the ideas and attitudes towards universities as institutions, and research as a practice, expressed at the policy level in connection with major reforms. Additionally, it is studied how individual researchers perceive and relate to governance in research in relation to the governance system as a whole and to the university management. The study makes use of different theories and methods, including the idea of the social contract for science and perspectives from implementation and policy studies as well as enactment-perspectives and theories of metagovernance. Using a document analysis of policy documents the study demonstrates that significance has been attributed to the internal university organization by policy makers. The analysis demonstrates that policy perspectives on the internal organization of universities have been shaped by ambivalent attitudes aimed at controlling academic activities, while simultaneously adhering to norms of scientific autonomy. Through quantitative analysis the study further demonstrates a correlation between researchers' perceptions of steering in research and the internal management model of universities. Researchers at universities with a high degree of line-management perceive a higher degree of influence in research from the internal university management compared with researchers at universities with low degree of line-management. One explanation suggested is that an organization with line-management and few collegial bodies makes universities less resilient to external influence. Also, line-managed universities have a more instrumental character where external factors could have a greater impact on the internal leadership. The quantitative study also shows that researchers perceive a high degree of influence in their research through external funding. This result is consistent with previous research that has demonstrated the impact of external funding on the direction of research. Similar to the survey, the thesis’s interview study shows that governance through external funding is perceived as the most potent. Consequently, the most distinct adaptation to governance is through adjustments in research applications. These adjustments involve innovative processes and the ability to transform external funders' priorities into research proposals. In this process, prospective scenarios are created, where research aligns with both the scientific field's development and society's utility paradigm. The design of the research system means that a large part of the mandate to plan, administer, develop and negotiate forms for conducting research rests with individual researchers. Bakgrund och teoretiskt ramverk Avhandlingen behandlar frågor om styrning av universitetsforskning där olika ideal – som självstyre och samhällsinflytande – ställs mot varandra. Trots att majoriteten av universitet och högskolor i Sverige är statliga myndigheter är de i många avseenden en egen form av organisation historiskt präglad av vetenskapligt självstyre. Den forsknings- och högskolepolitiska styrningen har att hantera denna spänning. Styrningen förväntas å ena sidan respektera normer om forskningens frihet och vetenskapligt självstyre, å andra sidan säkerställa att lärosätena uppfyller samhällspolitiska mål. Spänningen i styrningen handlar på så vis om i vilken grad olika forskningspolitiska aktörer ska ha mandat att avgöra frågor om forskningens organisation och genomförande. I avhandlingen studeras spänningsförhållandet i styrningen genom att analysera dels vilka föreställningar om och förhållningssätt till lärosätena som institutioner och forskningen som praktik politiken har gett uttryck för i samband med större reformer, dels hur forskare förhåller sig till forskningspolitisk styrning och till lärosätesintern ledning. På så vis studeras relationer mellan olika nivåer i styrningen av universitetsforskningen. Avhandlingen bygger framförallt på högskole- och forskningspolitiska studier samt studier av statlig styrning framförallt inom statsvetenskap. I avhandlingen används olika teoretiska perspektiv. Idén om vetenskapens samhällskontrakt utgör en del av den teoretiska förståelsen av förhållandet mellan vetenskap, politik och samhälle. Kontraktet ses som ett föränderligt och kontinuerligt föremål för förhandlingar, vilket påverkar graden av vetenskapligt självstyre. Kontraktsbegreppet sätts i relation till förvaltningspolitiska perspektiv som synliggör komplexiteten i mandatfördelningen inom styrsystemet. Avhandlingen utgår från tidigare forskning om idealtyper av förvaltningsmodeller där den professionella modellen anses prägla universitets­forskningens genomförande. Förvaltningsmodeller visar hur frågor om legitimitet och tillit för en verksamhets genomförande kan förklara varför verksamheten organiseras efter ett specifikt mönster. För en teoretisk förståelse av den övergripande styrstrukturen används teorin om organisationsstyrning som en form av metagovernance. Det vetenskapliga självstyret har traditionellt inneburit att akademisk verksamhet organiserats efter egna principer. Den kollegiala styrmodellen har då betraktats som en organisatorisk formalisering av vetenskapens självstyre. Sedan 1990-talet har dock svenska universitet alltmer utvecklats mot linjestyrning. Utvecklingen har kritiserats för att minska lärares och forskares frihet. Det finns emellertid få empiriskt baserade analyser av hur styrmodellen påverkar enskilda forskares upplevelser av frihet. I avhandlingens analys av forskares förhållningssätt till den universitetsinterna ledningen studeras därför om det finns ett samband mellan ett lärosätes styrmodell, i form av kollegial modell respektive linjemodell, och forskares upplevelser av styrning i forskningen. Denna analys grundar sig på litteratur och teorier om de två olika styrmodellerna. Analysen av forskares förhållningssätt och upplevelser av styrning i forskningen utgår dels från tidigare studier av forskares utrymme för självstyre och förhandlingar i genomförandet av forskning, dels från ett enactment-perspektiv som belyser att processen där policy överförs till praktik innefattar kreativitet, tolkningar och materiella aspekter som är kontextuellt betingade, vilket illustrerar relationen mellan policy och praktik. Forskningsdesign och material Genom att studien är inriktad på olika nivåer av styrning har den skilda material och metoder. Analysen är uppdelad i tre delstudier baserade på olika empiriskt underlag. Avhandlingen som helhet kombinerar kvalitativt och kvantitativt tillvägagångsätt. Den första delen är en dokumentstudie som analyserar politikens föreställningar om och förhållningssätt till universiteten som institutioner och forskningen som praktik i samband med större reformer. I materialet ingår förarbeten till tre stora reformer inom högskolesektorn sedan 1970-talet, H 77 (1977), frihetsreformen (1993) och autonomireformen (2011). Anledningen till att dessa studeras är att de förhållit sig till lärosätenas interna organisation som styrverktyg. Här studeras vilken syn på universitetets organisation – i relation till de samhällspolitiska målen – som politiken gett uttryck för. Politikens förhållningssätt och de (av)regleringar som följt av reformerna betraktas i studien som olika uttryck för synen på vetenskapens samhällskontrakt och vetenskapens självstyre. Den andra delstudien analyserar forskares förhållningssätt till forskningspolitisk respektive lärosätesintern styrning genom kvantitativ metod. Där presenteras två hypoteser om forskares upplevelser av styrning sett till dels den interna styrmodellen, dels externa forskningsfinansiärer. Analysen görs genom t-test och regressions­analys. I analysen jämförs i vilken grad forskare upplever styrning från den interna ledningen med i vilken grad de upplever styrning genom den externa finansieringen. Vidare analyseras om forskare vid universitet med en högre grad av linjestyrning upplever en högre grad av styrning i forskningen. Avhandlingens sista empiriskt baserade del är en intervjustudie som även den är inriktad mot forskares förhållningssätt till forskningspolitiks styrning och universitetets interna ledning. Materialet är transkriberat och analyserat i NVivo och rör forskares upplevelser och ageranden i relation till forskningens genomförande. Analyserna av forskares upplevelser av styrning i forskningens genomförande är uppdelad i tre delar: val av forskningsämne och -frågor, metod och material samt hur forskningsresultat ska publiceras och kommuniceras. Enkät- respektive intervju­studien fångar skilda delar av samma frågeställning: enkäten rör den interna styrmodellen och externfinansieringen, intervjuerna berör även dessa frågor, men de har ett bredare perspektiv och ser till forskningssystemet som helhet. Avhandlingens resultat och bidrag I dokumentstudien visas hur författningsbestämmelser om lärosätenas interna organisation använts som styrmedel i politikutformningen. Mandatet till och utformningen av den interna organisationen framstår som en viktig del i politik­utformningen. Synen har dock varierat när det gäller vilka som ska inkluderas i beslutsorganen och var i styrkedjan mandatet att besluta om organisationens utformning ska placeras. I analysen visas att variationerna beror på skilda bedömningar i tilliten till den interna organisationens förmåga att möta de samhällspolitiska målen, vilket har utmynnat i skilda avvägningar när det gäller delegering av mandat och i vilken grad den interna organisationen ska vara författningsreglerad. Analysen visar att politikens syn på lärosätenas organisation har präglats av ambivalenta förhållningssätt som syftat till att styra den akademiska verksamheten samtidigt som den rymt normer om vetenskapligt självstyre. Å ena sidan framhålls den praxis vari verksamhetens särart betonas, å andra sidan å andra sidan likställs verksamheten med andra förvaltningsmyndigheter. Avhandlingens kvantitativa analys visar att forskare vid lärosäten med en styrmodell präglad av linjestyrning upplever högre grad av påverkan i forskningen från den interna universitetsledningen. Vid lärosätena med en svag linjestyrning och med mer kollegial styrmodell upplever forskare en svagare styrning i forskningen. Studien visar därmed på ett samband mellan forskares upplevelser av styrning i forskningen och lärosätets interna styrmodell. Här finns således ett samband mellan formerna för hur beslut delegeras och fördelas inom ett universitet och forskares upplevelser av utrymmet för vetenskapligt självstyre. Ett sätt att tolka resultatet är att de lärosäten som har hållit kvar vid en kollegial styrmodell ger gett ett större utrymme för självstyre i forskningen. Förklaringen kan ligga i att den traditionella kollegiala styrningen i högre grad utgår från akademiska normer vari det vetenskapliga självstyret värnas. Sammantaget var emellertid upplevelsen av styrning från den interna ledningen relativt liten. Istället visade analysen att forskarna upplevde en hög grad av påverkan i forskningen genom externfinansieringen. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning som påvisat externfinansieringens inverkan på forskares utrymme att välja forskningsfrågor och forskningsämne. I ansökningar om forskningsmedel sker en anpassning av forskningens inriktning till vad som bedöms möjligt att erhålla finansiering för. Samtidigt visade analysen att forskare vid mer linjestyrda universitet upplevde en högre grad av påverkan i forskningen genom externfinansieringen jämfört med forskare vid universitet med en mer kollegial styrmodell. Förklaringarna till detta kan ha att göra med att avsaknaden av kollegiala organ gör lärosätena mindre motståndskraftiga mot extern påverkan, men även att de linjestyrda universiteten har en mer instrumentell karaktär där externa faktorer i högre grad påverkar den interna ledningen. I intervjustudien visas hur forskare förhåller sig till styrning i genomförandet av forskning – dess mål, inriktning, metoder och kommunikationsformer. Utifrån den upplevda styrningen agerar forskarna för att fortsatta kunna forska och för att skapa självstyre i forskningen. Detta görs bl.a. genom att de ingår i och skapar nätverk för inflytande över forskningens inriktning, förhandlar om formerna för forskningens genomförande med externa finansiärer och i vissa fall använder sig av universitets­interna strategiska prioriteringar. Liksom i enkätstudien är det tydligt att styrningen genom den externa finansieringen upplevs starkast. Det innebär att den tydligaste anpassningen till styrningen görs genom justeringar av forskningsämne och -frågor. Justeringarna innefattar kreativa processer och en förmåga att översätta externa finansiärers prioriteringar till forskning i ansökningar om medel. I detta skapas framtidsbilder där forskningen passas in såväl i den inomvetenskapliga utvecklingen som i samhällets nyttoparadigm. Parallellt med den upplevda styrningen genom externfinansieringen visar intervjuerna att styrningen genom flera av de externa finansiärerna anses legitim. Det finns ett stort förtroende för dessa finansiärers kollegiala bedömningsprocesser; forskarna har tillit till att finansiärerna utövar sin makt på ett acceptabelt vis. Sammantaget visar även intervjustudien på en relativt liten upplevd styrning i relation till den interna ledningen. Den interna styrningen kan dock i enskilda fall, eller tidpunkter i en forskares karriär, ha stor inverkan. I avhandlingens avslutning betraktas, genom organisationsstyrningen, de olika delstudiernas resultat som aspekter av den övergripande styrningen inom sektorn över tid. De tre reformerna som studerats i dokumentstudien har genom reformberättelser motiverat inrättandet och formandet av formella organisationer. Dessa två delar av organisationsstyrningen skapar de fasta förutsättningarna för universitetsforskningen genom författningar och andra styrdokument som tillsammans utgör den formella organiseringen av högskolesektorn. Därtill påverkar konkurrensutsättning, positionering och distansering relationerna inom systemet. Relationerna inom styrsystemet fungerar såväl vertikalt som horisontellt. Forskningen bedrivs och utformas i relation till aktörer på olika nivåer inom både offentliga och privata organisationer. Relationerna är kodade med värden som legitimitet, relevans och nytta, men även mer praktiska aspekter som karriärmöjligheter och tillgång till infrastruktur inverkar. Utvecklingen med färre regleringar av universitetens organisation, det ökade beroendet av forskningsfinansiärer och fler satsningar riktade mot universitetens interna ledningar har inneburit förändrade former för statlig styrning. Organisationsstyrningen innebär att policynivån delvis har flyttats till de externa finansiärerna. Forskningsfinansiärerna bildar därmed ytterligare en styrnivå, en intermediär styrnivå, i relation till utövarna. Externfinansieringen som syftade till ökad kvalitet genom ökad konkurrens har haft tydliga effekter på universitetens interna ledningsformer som på olika vis förhåller sig till styrsystemet som helhet. Avhandlingen avslutas med att konstatera att universitets­forskare i hög grad svarar på den styrning som systemet skapar. Forskarna utvecklar en sensibilitet för att avgöra hur olika situationer ska hanteras för att uppnå de egna målen, dvs. att kunna forska och att i forskningen ha utrymme att utveckla kunskap utifrån nyfikenhetsdrivna premisser. Forskningssystemets utformning innebär därmed att en stor del av mandatet att planera, administrera, utveckla och förhandla om former för forskningens genomförande åvilar de enskilda forskarna. Avhandlingens kunskapsbidrag består i att sätta vetenskapens samhällskontrakt i relation dels till styrningen inom högskolesektorn sedan 1970-talet, dels genom att visa hur förhandlingar om självstyre i dag bedrivs. Vidare lämnas ett nytt empiriskt bidrag när det gäller forskares upplevelser av styrning i forskningen inom ett universitet, särskilt i relation till universitetets styrmodell. Genom att studien ser till relationerna mellan olika styrnivåer, och hur de påverkar forskare, är den ett komplement till den forskningspolitiska litteraturen som relativt sällan fokuserat på metoder, processer och förhållanden som är involverade i genomförandeprocesser på lägre nivå i den forskningspolitiska styrkedjan. I relation till förvaltningspolitiska studier och implementeringsforskning bidrar avhandlingen genom att koppla universitets­forskningen till den förvaltningspolitiska professionsmodellen och visa hur den praxis som styrningen utgått från är en del i kontraktrelationen. Vidare görs ett empiriskt bidrag till forskningen om organisationsstyrning och metagovernance. Genom att studien visar på forskningspolitikens möjligheter och gränser samt forskares förhållningssätt till styrsystemet har den vissa praktiska implikationer för forskningspolitik på olika nivåer. Legitimitet genom representation och i besluts­processerna, samt att styrningen utövas och formuleras utifrån vad forskarna upplever som lämplig nivå, är centralt för tillit och genomförbarhet. Forskningspolitik som innebär ryckighet i styrningen, processer och prioriteringar med svag vetenskaplig legitimitet samt komplicerade och omfattande administrativa processer leder till att legitimiteten och tilliten till systemet blir försvagad samtidigt som det har styrande effekt. Om sådana processer upptar för mycket resurser riskerar utrymmet för självstyre att minska alltför påtagligt. Som konsekvens kan det lustfyllda sökandet efter ny kunskap få litet utrymme. Det kan på sikt innebära att forskare lämnar akademin och att förutsättningarna för att möta framtida kunskapsbehov försämras. QC230508 Universitet som samhällsbyggare

The password is the first line of defence in most modern web services, it is therefore critical to choose a strong password. Many previous studies have found patterns to improve in global users password creation but none have researched the patterns of Swedish users in particular. In this project, passwords of Swedish users were gathered from underground forums and analyzed to find if Swedish users create passwords differently from global users and if there are any weak patterns in their passwords. We found that Swedish users often use words or names found in a Swedish NLP corpus in their passwords as well as using lowercase letters more frequently than global users. We also found that several of the most popular Swedish websites use weak password policies which might contribute to Swedish users choosing weak passwords. Lösenordet är den första försvarslinjen i de flesta moderna nät tjänsterna, det är därför kritiskt att välja ett starkt lösenord. Många tidigare studier har upptäckt mönster som kan förbättras i globala användares lösenord men ingen har tidigare forskat på mönster hos just svenska användare. I det här projektet har vi samlat lösenord av svenska användare från olika undergroundforum och analyserat dem för att ta reda på om svenska användare skapar sina lösenord annorlunda från globala användare och ifall det finns några svaga mönster i lösenorden. Vi fann att svenska användare ofta använder ord eller namn från en svensk NLP korpus i sina lösenord och även att svenska användare använder små bokstäver i högre grad än globala användare. Vi fann även att flera av de mest populära svenska hemsidorna har svaga lösenordspolicys vilken kan bidra till att svenska användare väljer svaga lösenord.

This report explores the evolving landscape of songwriting and copyright protection, with a focus on the influence of Artificial Intelligence (AI). It highlights the need for objective measures of attribution in music co-creation, including collaborations involving AI. The study explores the potential of employing Natural Language Processing (NLP) methods in song lyric generation, to assign attribution more accurately and transparently. The report also discusses the perspectives of various stakeholders in the music industry highlighting the importance of attribution and addressing concerns related to AI-generated works. The research combines quantitative and qualitative methodologies, including surveys, interviews, and literature reviews, to provide comprehensive insights into the complexities of attribution in songwriting and the implications of AI’s involvement. The survey compared original song choruses to modified versions, gathering insights on the significance of text modifications. Statistical analysis and NLP techniques; levenshtein distance, plagiarism detection, sentiment analysis, and cosine similarity, were used to assess textual changes. The results indicated that primarily sentiment analysis, but also cosine similarity, aligned closer with the survey responses. Interviews provided valuable perspectives on challenges in attribution and copyright, as well as thoughts regarding AI in songwriting and ethical considerations. Current attribution methods often lead to unequal royalty distribution in co-created works. Objective metrics, including NLP techniques, could potentially offer a compliment for tracking attribution in a more quantitative way. Stakeholder analysis reveals the interests and power dynamics of songwriters, artists, labels, consumers, and lawyers. AI’s involvement raises questions about data sources, developer roles, and quantifying creativity, posing challenges in determining attribution, royalty distribution, and copyright protection. The report also underscores the importance of quantifying creativity, preserving creative integrity, and meeting the diverse needs of stakeholders within an AI-driven musical landscape. Denna rapport utforskar det föränderliga landskapet för låtskrivande och upphovsrättsskydd, med fokus på artificiell intelligens (AI) påverkan. Studien belyser behovet av objektiva mått för attribution i musikaliskt samskapande, inklusive samarbeten som involverar AI. Studien undersöker möjligheterna att använda metoder inom språkteknologi (NLP) i låttextgenerering för att tilldela attribution på ett mer exakt och transparent sätt. Rapporten diskuterar även perspektiven från olika intressenter inom musikindustrin som betonar vikten av attribution och tar upp frågor relaterade till AI-genererade verk. Forskningen kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder, inklusive enkäter, intervjuer och litteraturstudier, för att ge en omfattande inblick i komplexiteten i attribution i låtskrivandet och konsekvenserna av AI:s inblandning. Enkäten jämförde originalversioner av refränger i låtar med modifierade versioner och samlade insikter om betydelsen av textmodifieringar. Statistisk analys och NLP-tekniker; levenshteinavstånd, plagiatdetektering, sentimentanalys och cosinuslikhet, användes för att bedöma textförändringar. Resultaten visade att främst sentimentanalys, men även cosinuslikhet, stämde bättre överens med enkätsvaren. Intervjuerna gav värdefulla perspektiv på utmaningar med attribution och upphovsrätt, samt tankar kring AI i låtskrivande och etiska överväganden. Nuvarande metoder för attribution leder ofta till ojämn fördelning av royalties i samskapade verk. Objektiva metoder, inklusive NLP-tekniker, skulle kunna erbjuda ett komplement för att spåra attribution på ett mer kvantitativt sätt. En intressentanalys avslöjar låtskrivares, artisters, skivbolags, konsumenters och advokaters intressen och maktdynamik. AI:s inblandning väcker frågor om datakällor, utvecklares roller och kvantifiering av kreativitet, vilket skapar utmaningar i att fastställa attribution, fördelning av royalties och upphovsrättsskydd. Rapporten understryker också vikten av att kvantifiera kreativitet, bevara kreativ integritet och möta de olika behoven hos intressenter inom ett AI-drivet musiklandskap.

Modern natural language processing methods requires big textual datasets to function well. A common method is to scrape the internet to acquire the needed data. This does, however, come with the issue that some of the data may be unwanted – for instance, spam websites. As a consequence, the datasets become larger and thus increasing training cost. This thesis defines text as written by humans as running text, and automatically generated texts as non-running text. The goal of the thesis was then to fine-tune the KB-BERT model, BERT pre-trained on Swedish textual data, to classify tokens as either running or non-running text. To do this, texts from the Swedish C4 corpus were manually annotated. In total, 1000 texts were annotated and used for the fine-tuning phase. As the annotated data was a bit skewed in favour of running-text, it was also tested how using class weights to balance the training data affected the end results. When using the BERT-based method with no class weights, the method got a precision and recall for non-running text of 95.13% and 78.84%, and for running text the precision and recall was 83.87% and 96.46%. When using class weights to balance the data, the precision and recall for non-running text were 90.08% and 87.4%, and for running text 89.36% and 92.40%. From these results, one can see that it is possible to alter how strict the model is depending on one’s needs, for instance, purpose and amount of available textual data by using class weights. The number of samples in the manually annotated dataset is too small to make a definite conclusion from, but this thesis shows that using a BERT-based method has the potential to handle problems such as these, as it produced much better results when compared to a more simple baseline-method. Therefore, further research in this area of natural language processing is encouraged. Moderna språkteknologi-metoder behöver i regel en stor mängd data i form av text för att fungera väl. En vanlig metod för att samla ihop tillräckliga datamängder är att använda tekniker såsom webbskrapning. Detta leder dock i regel till problemet att man även får med oönskad data – till exempel spamhemsidor. Detta leder till att datamängden blir större, vilket innebär en ökad kostnad att träna modellen. Denna avhandling definierar text som löpande ifall den är skriven av människor, och automatiskt genererad text som icke-löpande. Målet med denna avhandling var sedan att finjustera KB-BERT, en BERT-modell som tidigare tränats med svensk text-data, för att klassificera tokens som antingen löpande eller icke-löpande text. För att genomföra detta så annoterades 1000 texter från den svenska delen av C4-korpuset manuellt som sedan användes för att finjustera KB-BERT. Då den annoterade datan innehöll mer löpande än icke-löpande text testades det också hur resultatet påverkades av att använda vikter för att jämna ut förhållandet. När den BERT-baserade metoden utan vikter användes så uppnåddes ett precision och recall för icke-löpande text till 95.13% respektive 78.84%, och för löpande text var precision och recall 83.87% respektive 96.46%. När vikter användes för att balansera datan, så var precision och recall för icke-löpande text 90.08% respektive 87.4%, och för löpande text 89.36% respektive 92.40%. Från dessa resultat kan man tydligt se att det är möjligt att påverka hur strikt modellen är. Hur strikt man vill att modellen ska vara kan variera beroende på, till exempel, ens syfte och hur mycket data man har tillgång till. Dock, det är viktigt att notera att mängden manuellt annoterad data är för liten för att kunna nå en definitiv slutsats. Däremot så visar denna avhandling att BERT-baserade metoder har potentialen att kunna användas för problem likt denna avhandlings frågeställning då den uppnådde mycket bättre resultat än den simplare metod de jämfördes med. Således uppmuntras fortsatt forskning inom detta område av språkteknologi.

I ärendehanteringssystem utgör avslutade ärenden en värdefull datamängd bestående av par av frågor och svar som organisationer med rätt metoder kan dra nytta av för att utvinna fördelar. I denna studie har en Sentence Transformers-modell blivit finjusterad för question answering som tillsammans med en datamängd från ett ärendehanteringssystem automatiskt kan besvara organisationsspecifika frågor i det svenska språket. Modellen bygger på en semantisk jämförelsemekanik för att identifiera vilken tidigare fråga i datamängden som är mest lik en ny fråga, för att således generera den tidigare frågans korresponderande svar som utdata. Den datamängden som användes till modellen bestod av 75 par av frågor och svar från ett ärendehanteringssystem. Inför testningen av modellen skapades 61 testfrågor där varje fråga var helt semantiskt lika minst en fråga som förekom bland de 75 frågorna i datamängden, samtidigt som de skiljde sig i övrigt gällande meningsuppbyggnader och inkluderade termer. Vid testningen användes testfrågorna för att mäta modellens förmåga att besvara frågor korrekt samt för att mäta prestandan på jämförelsemekaniken. Testresultaten visade att modellen kunde besvara frågor med en pricksäkerhet på 78,7%, och att jämförelsemekaniken kunde med en pricksäkerhet på 67,2% para ihop semantiskt helt lika frågor. Closed tickets within ticket management systems form a valuable dataset consisting of pairs of questions and answers that organizations can use in different ways and benefit from. In this study a Sentence Transformers model has been fine-tuned to use such a dataset for question answering to be able to automatically answer organization-specific questions in Swedish. The model is based on a semantic comparison mechanism to identify which previous question in the dataset is most similar to a new question, in order to generate the corresponding answer to the previous question as output. The dataset used for the model consisted of 75 pairs of questions and answers from a ticket management system. Before testing the model, 61 test questions were created where each question was semantically identical to at least one question that appeared among the 75 questions in the dataset, while at the same time differing in terms of sentence structure and included terms. During testing, the test questions were used to measure the model's ability to correctly answer questions and the performance of the comparison mechanism. The results showed that the model could answer questions with an accuracy of 78.7 %, and that the comparison mechanism could match semantically identical questions with an accuracy of 67.2 %.

Textförenkling innebär modifiering av text så att den blir lättare att läsa genom ersättning av komplexa ord, ändringar av satsstruktur och/eller borttagning av onödig information. Forskning existerar kring textförenkling på svenska, men användandet av neurala nätverk inom området är begränsat. Neurala nätverk kräver storaskaliga och högkvalitativa dataset, men sådana dataset är sällsynta för textförenkling på svenska. Denna studie undersöker framtagning av dataset för textförenkling på svenska genom parafrasutvinning från webbsidor och genom översättning av existerande dataset till svenska, och hur neurala nätverk tränade på sådana dataset presterar. Tre dataset med sekvenspar av komplexa och motsvarande simpla sekvenser skapades, den första genom parafrasutvinning från web data, det andra genom översättning av ett dataset från engelska till svenska, och ett tredje genom att kombinera de framtagna dataseten till ett. Dessa dataset användes sedan för att finjustera ett neuralt vätverk av BART modell, förtränad på stora mängder svensk data. Utvärdering av de tränade modellerna utfördes sedan genom en manuell undersökning och kategorisering av output, och en automatiserad bedömning med mätverktygen SARI och LIX. Två olika dataset för testning skapades och användes i utvärderingen, ett översatt från engelska och ett manuellt framtaget från svenska texter. Den automatiska utvärderingen med SARI gav resultat nära, men inte lika bra, som liknande forskning inom textförenkling på engelska. Utvärderingen med LIX gav resultat på liknande nivå eller bättre än nuvarande forskning inom textförenkling på svenska. Den manuella utvärderingen visade att modellen tränad på datat från parafrasutvinningen oftast producerade korta sekvenser med många ändringar jämfört med originalet, medan modellen tränad på det översatta datasetet oftast producerade oförändrade sekvenser och/eller sekvenser med få ändringar. Dock visade det sig att modellen tränad på de utvunna paragraferna producerade många fler oanvändbara sekvenser än vad modellen tränad på det översatta datasetet gjorde. Modellen tränad på det kombinerade datasetet presterade mellan de två andra modellerna i dessa två avseenden, då den producerade färre oanvändbara sekvenser än modellen tränad på de utvunna paragraferna och färre oförändrade sekvenser jämfört med modellen tränad på det översatta datat. Många sekvenser förenklades bra med de tre modellerna, men den manuella utvärderingen visade att en signifikant andel av de genererade sekvenserna förblev oförändrade eller oanvändbara, vilket belyser behovet av ytterligare forskning, utforskning av metoder, och förfinande av de använda verktygen. Text simplification involves modifying text to make it easier to read by replacing complex words, altering sentence structure, and/or removing unnecessary information. It can be used to make text more accessible to a larger crowd. While research in text simplification exists for Swedish, the use of neural networks in the field is limited. Neural networks require large-scale high-quality datasets, but such datasets are scarce for text simplification in Swedish. This study investigates the acquisition of datasets through paraphrase mining from web snapshots and translation of existing datasets for text simplification in English to Swedish and aims to assess the performance of neural network models trained on such acquired datasets. Three datasets with complex-to-simple sequence pairs were created, one through mining paraphrases from web data, another by translating a dataset from English to Swedish, and a third by combining the acquired mined and translated datasets into one. These datasets were then used to fine-tune a BART neural network model pre-trained on large amounts of Swedish data. An evaluation was conducted through manual examination and categorization of output, and automated assessment using the SARI and LIX metrics. Two different test sets were evaluated, one translated from English and one manually constructed from Swedish texts. The automatic evaluation produced SARI scores close to, but not as well as, similar research in text simplification in English. When considering LIX scores, the models perform on par or better than existing research into automatic text simplification in Swedish. The manual evaluation revealed that the model trained on the mined paraphrases generally produced short sequences that had many alterations compared to the original, while the translated dataset often produced unchanged sequences and sequences with few alterations. However, the model trained on the mined dataset produced many more sequences that were unusable, either with corrupted Swedish or by altering the meaning of the sequences, compared to the model trained on the translated dataset. The model trained on the combined dataset reached a middle ground in these two regards, producing fewer unusable sequences than the model trained on the mined dataset and fewer unchanged sequences compared to the model trained on the translated dataset. Many sequences were successfully simplified using the three models, but the manual evaluation revealed that a significant portion of the generated sequences remains unchanged or unusable, highlighting the need for further research, exploration of methods, and tool refinement.

The field of software security is constantly evolving, and security must be taken into consideration throughout the entire product life cycle. This is particularly important in today’s dynamic security landscape, where threats and vulnerabilities constantly change. One of the organizations’ biggest challenges is identifying and managing vulnerabilities in their software systems. This is where automating aspects of vulnerability management can play a crucial role. This thesis aims to investigate the feasibility of using natural language processing to automate vulnerability management. The main objective of the work is to develop a proof-of-concept system that simplifies the work of developers and testers by automatically filtering and categorizing vulnerabilities. The system will use natural language processing to distinguish and classify vulnerabilities based on the details of the vulnerability description. This helps organizations to identify and manage vulnerabilities conveniently, meanwhile saving time and resources. In addition, the system will be integrated with the defect-tracking tool, becoming part of the software development process. Therefore, the vulnerabilities can be identified and managed as early as possible in the development cycle, making resolving them easier and more cost-effective. Integrating the defect-tracking tool will also make it easier for organizations to track and resolve vulnerabilities promptly. In conclusion, this work aims to demonstrate that an automated vulnerability management system using natural language processing is feasible and effective. By simplifying the work of developers and testers, organizations can improve their overall software security posture and reduce their risk of security incidents. The expected outcome of this work is a proof-of-concept system that can be used as a model for organizations which aim to improve their vulnerability management processes. Området mjukvarusäkerhet utvecklas ständigt och säkerhet måste beaktas under hela produktens livscykel. Detta är särskilt viktigt i dagens dynamiska säkerhetslandskap, där hot och sårbarheter ständigt förändras. En av organisationernas största utmaningar är att identifiera och hantera sårbarheter i sina mjukvarusystem. Det är här automatisering av sårbarhetshantering kan spela en avgörande roll. Denna avhandling syftar till att undersöka möjligheten att använda bearbetning av naturligt språk för att automatisera sårbarhetshantering. Huvudsyftet med forskningen är att utveckla prototyp som förenklar arbetet för utvecklare och testare genom att automatiskt filtrera och kategorisera sårbarheter. Systemet kommer att använda naturlig språkbehandling för att särskilja och klassificera sårbarheter baserat på detaljerna i sårbarhetsbeskrivningen. Detta hjälper organisationer att identifiera och hantera sårbarheter, samtidigt som det sparar tid och resurser. Dessutom kommer systemet att integreras i ett automatiserat flöde och blir då en del av mjukvaruutvecklingsprocessen. Detta säkerställer att sårbarheter identifieras och hanteras så tidigt som möjligt i utvecklingscykeln, vilket gör det enklare och mer kostnadseffektivt att lösa dem. Integrationen med defektspårningsverktyg kommer också att göra det lättare för organisationer att följa sårbarheter och lösa dem snabbt. Sammanfattningsvis syftar detta arbete till att visa att ett automatiserat sårbarhetshanteringssystem som använder naturligt språkbehandling är genomförbart och effektivt. Genom att förenkla arbetet för utvecklare och testare kan organisationer förbättra sin övergripande mjukvarusäkerhet och minska risken för säkerhetsincidenter. Det förväntade resultatet av detta arbete är ett proof-of-concept-system som kan användas som en modell för organisationer som strävar efter att förbättra sina processer för sårbarhetshantering.

As a pavement material, concrete has several advantages compared to asphalt but it is hardly used on Swedish highways. In fact the youngest one is already 17 years old. This paper starts with the history of Swedish concrete pavements, continues with the current status of existing ones and discusses the reason that concrete has difficulties to compete with asphalt. The modern Swedish concrete highway consists of a 200-220 mm two-layer jointed plain concrete pavement on a cement- or asphalt-treated base. The paper summarizes the experiences from the five most recent Swedish concrete pavement projects. By selecting wear-resistant aggregates and high strength of the top layer, the concrete pavement has been shown to resist wear from the studded tires that are allowed on Swedish private cars during the winter season. In recent years, focus on low investment cost and low CO2 emissions has increased. In order to meet these goals, the Swedish concrete pavement research is oriented towards optimizing the concrete mix and prolonging the service life of existing concrete pavements by adopting foreign repair technologies. The paper ends with a summary of on-going Swedish research and research needs in the area of concrete pavements. QC 20230825