• Digital Humanities and Cultural Heritage
• Open Access close
• Review close
• SE close
• Swedish close
• Publikationer från Umeå universitet close

Recension av: Clare Hemmings, Considering Emma Goldman: feminist political ambivalence and the imaginative archive. Durham: Duke University Press, 2018, 304 sidor.

Kapiteltitel: AvhandlingsrecensionerThis article reviews the following work: Victoria Nygren, Mellan två samhällen: inflyttat arbetsfolk i Linköping under det förindustriella 1800-talet, Linköping Studies i Arts and Science, 57 (Linköping: Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet 2009).

Under några decennier har den historie-demografiska forskningen varit livaktig såväl i Sverige som i andra länder. För en tid var forskningsinriktningen representerad vid de flesta svenska lärosäten. Under senare år har emellertid mycket av forskningen koncentrerats till några få ställen i Sverige, framför allt Lund och Umeå. Det är därför glädjande att det nu kommit en avhandling från Göteborg med denna inriktning, nämligen Daniel Larssons Den dolda transitionen. Han tillhör en grupp som inriktar sig på befolkningshistoriska studier vid Göteborgs historiska institution. Det är också glädjande att Larssons avhandling handlar om äldre demografisk historia. Visst har en hel del gjorts, bland annat av Eli F. Heckscher och Nils Friberg, men det som karakteriserat den senare svenska historie-demografiska forskningen har med några undantag varit koncentrationen på tidsperioden efter 1750. En förklaring torde vara att källäget för den perioden har varit så pass mycket bättre. Tabellverket och kyrkobokföringen gör det svenska befolkningshistoriska källmaterialet världsunikt, och informationen i kyrkböckerna har varit lämplig att överföra till databaser. Svensk forskning har, helt naturligt, skördat frukterna där vinsterna varit mest givande. Nackdelen är att man varit alltför ängslig att gå till äldre material som krävt betydligt mer arbete och lösningar av många metodologiska problem. Svenska forskare har inte i tillräcklig utsträckning utnyttjat de källor för äldre tider som ändå finns. Vi har också endast i begränsad omfattning utvecklat metoder för att analysera dessa data. I andra länder har man av nödtvång drivits till att utveckla sina analysmetoder för att över huvud taget kunna säga något om befolkningen i äldre tid. Artikeln är en opponentrecension av Daniel Larssons avhandling ”Den dolda transitionen. Om ett demografiskt brytningsskede i det tidiga 1700-talets Sverige” som ingår i serien Avhandlingar från Historiska institutionen, Göteborgs universitet, nr 45, Göteborg 2006. 260 s. (Summary: The hidden transition:a demographic long-term change in early 18th century Sweden)